Anne Holt – "Offline"
(Piratförlaget, översätttning Margareta Järnebrand)
Det har gått 21 år sedan första boken med polisen Hanne Wilhelmsen kom ut, ”Blind gudinna”. Det är åtta år sedan sist. Mycket har hänt men från första meningen känns det hemtamt att åter vara i Anne Holts Oslo igen och möta Hanne, Billy T, Silje, Håkon och de övriga. De kämpar med sina liv och förstås inte minst den förändrade värld de har att ställning till som brottsbekämpare. Nu handlar det främst om terrorism. Två år efter Breiviks illdåd sprängs en samlingslokal för muslimer och 23 människor dör. En fundamentalistisk grupp säger sig ligga bakom, men är det så ”enkelt” ...
Holt är en mästare i genren. Förutom att hålla spänningen uppe hela tiden får hon med så mycket annat. Förutom huvudpersonernas sammansatthet – här utökade med en fascinerande nykomling till polis – lyckas hon skriva om främlingsfientlighet och extremism så att man berörs och upprörs, men får en nyanserad bild med sig.
Det behöver inte dröja åtta år till nästa.
Jørn Lier Horst – "Blindgång"
(Lind & Co, översättning Cajsa Mitchell)
Norge har en väl så bra utgivning av kriminalromaner som Sverige, eller rättare sagt högre genomsnitt på det som översätts och kommer ut här. Jørn Lier Horst tillhör eliten och blir allt bättre. I nya ”Blindgång” möter vi än en gång polisen William Wisting och hans dotter, journalisten Line. Det visar sig att ett sedan länge ouppklarat brott hänger ihop med ett nyare. Far och dotter närmar sig från olika håll och det blir en fråga om att inte missbruka förtroenden men ändå göra sitt jobb. Lojaliteten sätts på hårda prov vartefter trådarna löper samman. Spännande och välskrivet med ett klassiskt upplägg.
Emilie Schepp – "Prio ett"
(Wahlström & Widstrand)
Även skickliga Emilie Schepp får lite svårt att ge trovärdighet åt sin gärningsperson i sin tredje roman. Men fram till slutet är det nagelbitande spännande sedan en svårt misshandlad kvinna hittats i sin lägenhet. Det blir fler offer innan åklagare Jana Berzelius kan lägga brotten bakom sig. Det kan hon behöva, här är hon mer åtgången personligen än någonsin förr. Helst ska man ha läst de två föregångarna för att riktigt komma in i denna.
Pernilla Ericson– "Spåren vi lämnar efter oss"
(Harper Crime)
Debuterande journalisten Pernilla Ericson startar med ett explosivt manus som borde gå att sälja in till Hollywood hur lätt som helst: Efter en serie brutala kvinnoöverfall längs Gröna linjen i Stockholm sätts ett privat team ihop som man nästan direkt kan rollbesätta för en film. Kombinationen av karaktärer i gruppen är klockrent dynamisk och det är bara att gratulera till en stark debut!
Gabriella Ullberg Westin – "Springpojken"
(Harper Crime)
Nästan debut för Westin, ”Springpojken” är andra boken i serien ”Mord i Hudiksvall”. Hennes berättelser är ganska typiska ortsdeckare, habila, välskrivna och med underhållande spänning utan att vara särskilt originella. Huvudpersonen Johan Rokka är dock riktigt bra fångad.
Dag Öhrlund – Där inga ögon ser
(Lind & Co)
Öhrlund har lämnat kollegan Butler och tillika deras gemensamma psykopatskurk Silfverbielke. På egen hand introducerar han nu bitvargen Ewert Truut, en slags släkting till G W:s Evert Bäckström. Liksom denne en djupt konservativ och fördomsfull herre, med skillnaden att Truut ändå verkar förändringsbenägen. Men så får han också till sin hjälp smarta Carolina Herrera och datageniet Måns Schmidt för att lösa ett antal cold cases. Bra flyt, underhållande och med svart humor.
Mari Jungstedt – Det andra ansiktet
(Albert Bonniers Förlag)
Det börjar nog så spekulativt i Mari Jungstedts senaste Gotlands-deckare. En konstnär, tillika småbarnspappa, hittas brutalt mördad, fastkedjad i sängen. Kommissarie Anders Knutas, kollegan Karin Jacobsson och reportern Johan Berg får ta i allt vad de kan för att lösa detta. Bäst är Jungstedt som relationsskildrarare – det är svåra personliga beslut som måste tas – men inte lika bra som brottsbeskrivare. Läs själva och bedöm, ”Det andra ansiktet” kommer som följetong i UNT under sommaren.