En konsert man inte glömmer – ofattbart hög nivå

Konsert 

Kammarmusikföreningen med Marcin Tjernbäck, piano och Catrin Borggrim, violin. 

W A Mozart: Violinsonat nr 21 i e-moll, K 304; M Tjernbäck: Fantasia i b-moll för violin och piano; J S Bach: Preludium och fuga nr 16 i g-moll; F Chopin: Fantasie i f-moll; F Liszt: "Dantesonaten"; E Grieg: Violinsonat nr 1 i F-Dur op 8.

Missionskyrkan

2 maj 

 

När jag för första gången hörde Marcin Tjernbäck spela vid minneskonserten för Ola Carlsson tidigare i år hade hans rykte föregått honom: det skulle framträda en pianist med ovanlig musikalitet och teknisk skicklighet. Detta visade sig vara bara en del av sanningen – den pianist jag då fick höra förenade en förnämlig musikalisk tolkningsförmåga med ett virtuost tekniskt handlag. Det var därför med stora förväntningar som jag gick till kvällens konsert där Tjernbäck tillsammans med violinisten Catrin Borggrim skulle framföra ett mycket krävande program. 

Programmet genomfördes av de båda på ett helt enkelt vidunderligt sätt. Det är ofattbart att de har uppnått en så hög nivå vid bara 20 respektive 22 års ålder. Samspelet mellan dem i den inledande violinsonaten av Mozart var telepatiskt; insatserna satt på millisekunden där den skulle och balansen mellan stämmorna var perfekt. En därpå följande egen komposition av Tjernbäck överraskade med sitt mogna tonspråk i romantisk stil, där pianot rullade ut en klangmatta för violinen att surfa på. Bachs preludium och fuga i g-moll från Das Wohltemperierte Klavier spelades så av Tjernbäck, precist och spänstigt. I Chopins stora f-moll-fantasi växlade han effektfullt mellan kraftfulla men kontrollerade utbrott och dröjande, eftertänksamt spel.

Efter pausen blev det ännu bättre. Liszts stora "Sonat-fantasi" är ett enormt kraftprov, skriven "efter läsningen av Dante", nämligen denne författares Divina Commedia, som skildrar en vandring från helvetet till paradiset. Här blev Tjernbäck vår ciceron. Kaskader av toner, omväxlande lågmält och våldsamt brusande, levandegjorde vandringens upplevelser och särskilt tydligt den befriande känslan när vandraren får lämna underjorden och åter se stjärnorna.

Den virtuosa duon tog avsked med Griegs första violinsonat, skriven av en jämnårig kompositör. Med sina folkmusikaliska inferenser blev den en omedelbar succé då, och återigen nu. Den här konsertkvällen glömmer vi inte!