Coola Armstrongtolkningar på Katalin

Andreas Jakobsson fick känslan av Beatlescoverband när han såg Irakli & Paris All Stars spela.

Irakli De Avrichewy

Irakli De Avrichewy

Foto: Hans E Ericson

Konsert2007-06-14 12:50
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
En ganska märklig sak i musikvärlden är skillnaden mellan rockband som bara spelar andras låtar och musiker inom jazz som gör samma sak. Rockbanden kallas coverband och har med få undantag väldigt låg status. Jazzbanden kommer däremot undan med mycket mer. Om det har att göra med svårighetsgrad eller att jazzlåtarna i stort sett alltid har unika inslag i form av improviserade och förberedda solon är svårt att säga.
Irakli & Paris All Stars spelar inte bara låtar komponerade av Louis Armstrong, men det gjorde ju inte Armstrong själv heller. Katalinspelningen låter ungefär som "Satchmo" och hans band gjorde mot slutet av karriären och när sångaren och klarinettisten Stéphane Guerault drar till med det där typiskt armstrongska flinet, medan han sjunger får jag känslan av Beatlestolkare som försöker pricka in varje detalj.

Kvalitet och svårighetsgraden på framträdandet kan man inte annat än att berömma. Irakli De Avrichewy anses vara en av de främsta, kanske den allra främsta, av världens alla Armstrongtolkare. Det kan mycket väl stämma. Hans trumpetslingor slingar sig angenämt genom låtarna, utan att sticka ut alltför mycket. Samma sak gäller hela bandet. Det handlar snarare om ett avslappnat briljerande än modern muskeljazz där alla tävlar i att göra mest galna infall.
Och de har verkligen lyckats fånga Armstrongs nerv. Låtar som Ain't Misbehavin' och Sugar Foot Stomp är flödande intensiva och starka Black and Blue, myser sig fram i sitt melankoliska lugn.

Men trots alla skicklighet och coolhet som musikerna utstrålar går det inte att komma ifrån att den avslagna känslan som kommer sig av den fåtaliga publiken sprider sig till scenen. Dessutom tappar konserten fart av pauserna, där den andra leder till att halva publiken börjar tänka på att det faktiskt är arbetsdag i morgon och går.
Sedan kan man ju alltid ifrågasätta att kvalificerade artister gör till sin största mission att tolka andra. Jag påstår inte att Louis Armstrong inte skulle vara förtjänt av bra tolkningar, tvärtom. Jag känner snarare att Irakli De Avrichewys stora skicklighet skulle förtjäna att användas till något unikt i stället.
And
Irakli & Paris All Stars
Katalin, Uppsala
13 juni