En rättvis musikvärld

Det är skönt att musikvärlden någon gång ibland är rättvis. Sedan nytändningen i och med samarbetet med producenten Jari Haapalainen inleddes på albumet Atlantis 2005 har Eldkvarn gått från att vara ganska intressanta men före detta stjärnor till återuppståndna sådana. Katalins konsertlokal är full nästan till bristningsgränsen när bandet kliver upp på scenen. För några år sedan var det halvglest mellan borden när de spelade.

Det hänger förstås inte bara på att de gjort en häpnadsväckande stark trio skivor de senaste åren. Även den geniala bloggmarknadsföringen inför skivan Svart blogg där Plura gjorde skvallertidningsgodisavslöjanden om sig själv och andra och hans bokutgivningar spelar så klart in.

På senaste skivan Hunger hotell lyckades Jari Haapalainen få Plura att skriva låtar som var kortare än tre minuter. Det gjorde att Eldkvarn lät ännu mer Eldkvarn när känslan som förmedlades blev mer koncentrerad. Det gjorde också att de fick några låtar som blev ovanligt slagkraftiga live.

Titelspåret Hunger hotell och Be-bop-a-lula-land är riktigt vassa i levande form. Även om klassikerna Kärlekens tunga och Pojkar, pojkar, pojkar är ofrånkomliga publikfavoriter som alstrar allsång. En höjdpunkt blir också Jag är det hjärta i extranumret. Efter den är ett andra extranummer så givet att bandet inte bryr sig om att gå av scenen innan det heller.

En rättvis musikvärld

Andreas Jakobsson såg ett Eldkvarn som fortfarande är inne i nytändningen som började med skivan Atlantis 2005 och som får utdelning för det.