Ett skrattanfall och många höjdpunkter

Varje gång jag ser Sofia Karlsson live förundras jag över hur hennes röst kan vara så perfekt. Den låter alltid näst intill lika bra som på skiva och får mig alltid att fantisera om skivinspelningar med bara en tagning. Det är naturligtvis inte sant. Men jag gissar att en tagning oftast skulle räcka för att den vanliga skivlyssnaren inte skulle ha något att anmärka på.

Samma sak verkar också gälla för dagsformen. Sofia Karlsson gör aldrig en dålig spelning. Inför konserterna känns det heller aldrig lika spännande som inför exempelvis en Peps Persson-spelning där det kan gå nästan hur som helst. Man vet ungefär vad man får. Vilket förtar lite av spänningen inför, men ändå naturligtvis får läggas till pluskontot.
I och med vårens skivsläpp Visor från vinden, där hon tolkar många olika svenska visdiktare, har repertoaren utvidgas betydligt, vilket ger mer variation.

Inte bara, eller nästan bara Dan Andersson längre alltså. Inget ont om hans dikter och Karlssons tolkningar, men har man sett henne fem-sex gånger de senaste åren skadar det inte att få lite annat. Nu blir det en del Dan Andersson ändå, men nästan bara de absoluta guldkornen som Milrök, från senaste albumet och Omkring tiggarn från Luossa och Du liv från förra.
Dessa varieras med bland annat lysande versioner av Mikael Wiehes Flickan och kråkan och Marianne Flodins Frukostrast på en liten syfabrik på landet.

Något litet misstag eller ett alltför långdraget pulande med instrumenten brukar alltid finnas med, som påminner om att Sofia Karlsson trots allt är mänsklig. Den här kvällen har gästen Roger Tallrot kommit in på fel låt efter pausen, vilket utlöser ett skrattanfall hos sångerskan. I ett par minuter förvandlas det fullsatta Parksnäckan till något som liknar ett årsmöte i en skratterapiförening. Hon tar sig dock samman ganska snabbt och är tillbaka i sitt vanliga oklanderliga uttryck. Jag väntar, i en irländskt klingande tolkning, blir en i en lång rad höjdpunkter.

Ett skrattanfall och många höjdpunkter

Andreas Jakobsson förundras ännu en gång över hur Sofia Karlssons röst kan vara så fläckfri live.