Kalasstämning med Scissor Sisters

Vanligtvis har band EN stark sångare - och många har inte ens det. Scissor Sisters har två. Att den ena av dem dessutom är en mellansnackare och publikdomptör av rang är den bonus som lyfter upplevelsen av Scissor Sisters live. Ana Matronic påstod i början av spelningen att hon inte haft någon större lust att gå på scen denna kväll, hon hade helst stannat på hotellet med ansiktet i en av våra ljuvliga svenska dunkuddar. Med den energinivå hon sedan höll är det svårt att tro. Hon var som en vild amerikansk glädjepredikant.

Kalasstämning rådde från första stund, alla låtar med undantag för en var ju partylåtar. Det handlade egentligen bara om olika nivåer på festligheten. Jake Shears i glitterkostym och det karaktäristiska introt till Laura (som andra låt) fick allt att komma i gång. Kombinationen moderniserad boogierock och bensprattel är sannerligen bättre i verkligheten än det låter på papper. Motsägelsefullt mörka kabarénumret I can't decide med pianoklink och hela baletten var en annan höjdpunkt, och dessutom en chans för Jake Shears att överrösta det tyvärr ganska murriga ljudet med sin klara röst.

Så rullade det på. Pumpande disco, studsig funk, mer boogie. Mellan varven ytterligare publikpeppande av Ana Matronic. Balladen Land of a thousand words bröt av i mitten, en fluffig 80-talsdänga som i godhetens tecken tillägnades den frånvarande trummisen Paddy Booms sjuka mamma "Mama Boom". Tyvärr fick Scissor Sisters inte riktigt upp hastigheten efter det, utan ett par låtar flöt samman till ett enda långt discomedley i mellantempo. När en timme och tio minuter gått lämnade bandet scenen. Det muttrades av besvikelse i publiken, många verkade ha läst på Globens hemsida att beräknad speltid var två timmar.
Men det blev förstås extranummer - med extra allt. Det snygga scenljuset, allt annat än minimalistiskt, blev ännu galnare, Take your mama följdes av I don't feel like dancin' och när Jake Shears sjöng Music is the victim iklädd endast små paljettkalsonger hade festen nått sin kulmen. Och som alla festprissar vet är det då man ska sluta.

Kalasstämning med Scissor Sisters

Johanna Åberg såg Scissor Sisters i Stockholm och det var som väntat klackarna i taket.