Läcker försmak till Reggaefestivalen

Groundation kliver in på scenen och visar redan första minuten att succéspelningen från förra årets reggaefestival inte var någon slump. Det råa, lite kantiga soundet smakar kåkstadskärlek, avloppsvatten som rinner rakt ut på marken, smutsiga barn som leker så det dammar mellan skjulen och i Groundations tappning är vackert, så att knappast ens de mest luttrade reggaeveteranerna i publiken kan värja sig. Nu har ju Kalifornienbandet knappast själva bott i någon jamaicansk kåkstad, men de har ändå lyckats fånga den rätta, ruffiga känslan i sin musik.

Innan dess har Göteborgsbandet Kultiration bjudit på rootsreggae, med inslag av svensk folkmusik. En riktig försmak till årets reggaefestival, eftersom de till skillnad från amerikanerna kommer att spela där. Och bokningen känns klockren. Skönt att man valt ett av de få svenska reggaebanden som gör något annat än att bara följa redan upptrampade stigar. När Livet Nord lägger sina fiolslingor som ekar vidsträckta barrskogar och kala fjäll har jag till och med svårt att tänka mig någon annan svensk grupp som skulle gå att para ihop med Groundation utan att det blev pinsamt. Att de sedan blir utklassade av huvudakten är ofrånkomligt.

Förra årets konsert gav mersmak, det är det ingen tvekan om. Bänkraderna är fullproppade och publiken är med från första basgången. Det dansas och jublas och sjungs med som om det var en stjärna av Bruce Springsteens storlek som plötsligt stod på Parksnäckans scen.
Allt sångaren Harrison Stafford säger möts av jubel, till och med omnämningen av Sverige som ett ställe där "the sun never rests", vilken känns aningen malplacerad i regnet som faller från den mörkgrå himlen.

När han sjunger är dock Stafford värd allt jubel han kan få. Den vassa stämman skär genom märg och ben, med en angenäm enkelhet. Groundations rootsreggae sladdar då och då över i långa jazzinfluerade partier som ger bra variation och tid för andhämtning.

Vädret är förhoppningsvis bättre den andra helgen i augusti. Men den här kvällen visade samtidigt att det är musiken som är det primära för Uppsalas reggaepublik. Reggae i Sverige är inte längre lika med Bob Marley-covers på en solig uteservering.

Läcker försmak till Reggaefestivalen

Groundations konsert visade att reggae i Sverige inte längre är lika med Bob Marley-covers på en solig uteservering, konstaterar Andreas Jakobsson.