I bland behöver livet inte bli bättre än det är just i stunden: man sitter i den grönskande Parksnäckan, solen går ner på en molnfri blå himmel där ett gäng duvor, svalor och kajor turas om att visa sin mer eller mindre ekvilibristiska flygförmåga och bäst av allt, suveräna New Tango Orquesta spelar.
Gruppen startar passande nog med The red circle just som solen börjar att tacka för sig. Låten finns med på bandets senaste och femte album Vesper. Under kvällen framför de vartefter all musik från det albumet. Tacknämligt nog, det är utan tvivel deras bästa hittills, vilket inte säger så lite.
Under de femton år NTO har funnits har de från starten, som var helt i nuevo tango, inlemmat alltmer av annan musik. Under kvällen märks tydligt referenserna till postminimalismen, jazzen och modern kammarmusik. Bandoneonisten och kompositören Per Störby framhåller själv detta i sitt trevliga mellansnack och refererar till några av sina egna förebilder, som Uppsalabekantingen Philip Glass och brittiske filmkompositören Michael Nyman.
Filmmusik är också ofta något man kommer att tänka på under konserten, särskilt då förstås avslutande extranumret Mute som ju faktiskt är musiken till filmen Danslärarens återkomst. Men även i övrigt är det bara att sjunka in i de trolska klangerna och rytmerna.
Ska man klaga på något så är det möjligen att det gärna hade fått vara mer utrymme att röra sig på till musiken. ”Det är skönt att svettas” säger Per Störby, men det gäller nog bara på scenen, i publiken är det lugnt.
Men Per Störby är mycket duktig på att skriva de intrikata harmonierna och melodierna som ligger på gränsen till det smärtsamt sköna, så det räcker oerhört långt att bara sitta och lyssna också. Det excellenta samspelet mellan de sex musikerna är också en stor källa till glädje bara det. Kombinationen av violin, cello, piano, kontrabas, gitarr och den obligatoriska bandoneonen ger en utsökt möjlighet till dynamik. NTO kan också konsten att gå från en fragmentarisk melodislinga till fullt ös på några få takter. De har också tagit det rytmiska spelet till ett slags egen fulländning där knäppar, slag och smekningar på instrumenten ger helt nya möjligheter
Oftast bygger de upp musiken långsamt och oemotståndligt suggestivt. Här finns all tangons sorg och lust, musik lika svart som röd. Bäst under kvällen är kompositionen tillägnad Ernst Billgrens målning som pryder senaste albumet Vesper, låten The Coup.
Men NTO kommer att behöva ligga i om de ska nå upp till nuevo tangons fulländare Astor Piazzollas utgivningstakt. NTO har gjort fem album på femton år, han gav ut drygt hundra under sin levnad. Men de har några år på sig och förhoppningsvis kommer de till Uppsala många gånger till i levande form.