Mer än en gatumusikant

Love Antell, tidigare frontfigur i popbandet Florence Valentin, släppte i våras sin första soloskiva ”Gatorna tillhör oss”. Även om de medverkande musikerna i mångt och mycket var synonyma med uppsättningen i Florence Valentin, så var själva låtarna annorlunda. Med mer allvar och mindre partystämning. Berättelserna om samhället från gatunivå har förvisso funnits där ända sedan debuten, men den här gången kläddes den mörka poesin i en stillsammare popmusikskrud.

Inför ett sorgligt halvtomt Katalin (eller, som Love kallar det, en exklusiv VIP-kväll) gör Love Antell och hans band ändå sitt jobb med glöd. De tar fram en intensitet och ett driv som inte riktigt kommer fram på skiva. Precis som hos äkta gatumusikanter behöver de en scen och en publik, om än liten, att spela för.

Mellansnacket är typiskt Antellskt: en väl avvägd blandning av underhållning och agitation. Svenska Dagbladets besked om att ”sparka 40 anställda och kalla det satsning” får sig naturligtvis en känga och ett löfte om att ”så gör inte vi när vi satsar”.

Stockholmsskildringarna till trots så försöker Antell knyta an till Uppsala. Bland annat genom att tillägna antivåldslåten Spring Ricco till Dag Hammarskjöld, men också genom att berätta att hans föräldrar bor i närheten och att han känner sig hemma här, ”om det nu är okej för en stockholmare att säga så”. Även titellåten från senaste skivan tillägnas Uppsala och eftersom berättelserna är så allmängiltiga är det inga problem att ta till sig dem var man än befinner sig.

Love Antell kopplar gärna aktuella händelser till sina låtar när han presenterar dem i mellansnacket och ikväll spelar de ”Upp på sociala, ner på systemet” för att passa på innan den går ur tiden, nu när Systembolaget börjat med hemkörning. Det är dock svårt att se det hända. Bra berättelser, kompade av medryckande popmusik, är alltid aktuell. Något som blir särskilt tydligt när bandet avrundar med gamla Florence Valentin-hiten ”Pokerkväll i Vårby gård” och lockar upp halva publiken till dans. För en stund får gatornas berättelser komma in och värma sig från höstrusket på Katalin, och de mottas med varm famn av publiken.