Den första konserten bestod av en brokig samling stycken från tio sekler, med tonvikt på barocken, representerad av Bach, Händel och Vivaldi. Från medeltiden gavs prov på Hildegard von Bingens och Oswald von Wolkensteins tonkonst. Alldeles nyskrivet var ett underfundigt verk för blockflöjt av Markus Zahnhausen, virtuost framfört av årets Solistprisvinnare Per Gross.
Christina Larsson Malmberg, sopran, stod för några barocka inslag, med ett dramatiskt framförande av Vivaldis Kantat RV 678, All'ombra di sospetto, som beskriver skönhetens och förälskelsens smärta. Lika elegant tolkades en aria ur Bachs Kaffekantat, liksom den inledande Erubuerint av von Bingen, framförd från ett av fönstren i den för kammarmusik idealiska Alfvénsalen och två arior ur Händels Julius Caesar. Der Mai, Wolkensteins försök till beskrivning av hur det kan låta när gök och näktergal förenas med många andra sångfåglar blev en virtuos uppvisning av vårljud från dungen.
Ensemblen kompletterades av cembalisten Peter Lönnerberg och Mime Yamahiro Brinkmann, barockcello. Publikens bifall gav ett unikt extranummer: Per Gross trakterade samtidigt två blockflöjter i en helt suverän duett.
Till kvällens andra konsert hade tre av Uppsala Kammarsolister, Klara Hellgren, Nils-Erik Sparf och Erik Wahlgren bjudit in pianisten Terés Löf för att presentera ett magnifikt program som inleddes med Dmitrij Sjostakovitjs Pianotrio i c-moll, op 8, skriven av en uppenbarligen sällsynt begåvad 17-åring. Verket är uppbyggt av omväxlande lugna och lite hetsiga delar, Andante-Allegro-Andante-Allegro etc, utan att någonsin kännas enformigt, varken i strukturen eller i det musikaliska uttrycket.
I två pianokvartetter, Brahms op 60 i c-moll och Schumanns op 47 i Ess-dur tillkom Nils-Erik Sparf som fjärde musikant. Som väntat briljerade de medverkande med sitt skönspel och precisionen i samspelet. De två verkens ganska skilda stämningar markerades tydligt, Brahms dramatiska, ibland vemodiga, nästan tungsinta och Schumanns lättare, luftigare med hisnande löpningar, speciellt i stråkarna. Kvartetterna innehåller också långsamma, rofyllda satser med oerhört vackra melodier som i båda fallen introduceras av cellisten.