Sarah Dawn Finer räddar konserten
Andreas Jakobsson hade svårt att hitta hållbara motiv till att betala för att lyssna på Patrik Isaksson live.
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Hitlåten Kom genom eld blir ett bra exempel. Den låter ungefär som på radio, men med lite mer energi live. Alltså just så som antagligen större delen av publiken vill ha det. Men en artist som är för mycket till lags, en fälla som Patrik Isaksson lätt fastnar i, så blir det tröttsamt i längden.
Därför är det en lättnad när Isakssons finstämda snyfthistoria om sin syster som kallades fula saker i skolan blir avlöst av Sarah Dawn Finer i Come on. I en rödsvart och guldglittrande klänning och med en röst vars styrka och djup slår det mesta blir hon just den färgklick som showen behöver.
Hon hakar visserligen på det föga originella temat för kvällen, om att följa sina drömmar och ta sig ur mörkret. Men de trista och sönderinövade mellansnacken vägs lätt upp av sången som kan ge den mest själlösa poplåt liv.
Och när Patrik Isaksson tar över stafettpinnen igen med Tillbaka på ruta 1, så är han i fin form och lyckas tända publiken ordentligt. När han drar igång storhiten Hos dig är jag underbar blir det lite för mycket för min del. Paradoxalt nog har ju Isaksson sina stora framgångar lite emot sig på scenen. Varför ska man betala för att lyssna på någon som man ändå hör var och varannan dag vare sig man vill eller inte? I och med att alla låtarna låter nästan identiskt med inspelningarna så är det också ganska svårt att hitta några riktigt bra argument.
Den här kvällen är det istället Sarah Dawn Finer som får motivera de 375 kronorna biljetterna kostar, även om det inte riktigt verkar ha räckt, med tanke på den halvdana publikuppslutningen.
Man får dock respektera hans mod. Att våga brottas med Sveriges bästa popröst är det inte alla som skulle våga.
Patrik Isaksson och Sarah Dawn Finer
Konserthuset, Uppsala, lördag 20 oktober
Konserthuset, Uppsala, lördag 20 oktober