Skräddarsydda rytmer på Katalin

- Vi har varit i Uppsala alldeles för lite. Det ska vi råda bot på nu och spela skiten ur er, säger Jens Malmlöf.

Sedan drar en låtsvit igång som gör det bästa för att leva upp till löftet. Det skulle kunna vara en lite kantigare Manu Chao som stod på scenen, eller Che Sudaka uppfödda på eurodiskomusik. Stockholmarna har samma "varför skulle man inte festa?"-attityd och samma obesvärade genreglidande som Barcelonabanden. Live, till skillnad från på skiva, går musikens egentliga funktion också fram. Det är rytmer skräddarsydda för att tryckas upp i ansiktet på en festtörstig publik.

Man får lätt för sig att många influenser automatiskt betyder komplicerad musik. Det gäller inte när Hoffmaestro & Chraa gör det. Enkla låtbyggnader. Löjligt enkla texter. Fånga dagen. Du lever bara en gång. Här har du lite poesi: rosor är röda, violer är blå. Mest tydligt blir det i de lugnare spåren, som känns väl lättviktiga.

Ett kriterium för att uppskatta Hoffmaestro & Chraa fullt ut är nog att man är packad. Med några stora starka innanför t-shirten skulle det nog ha blivit ett toppbetyg. Nu känns det ganska skönt när musiken tystnar efter en timme och en kvart. Större delen av publiken, som under konserten fått betonggolvet att gunga på riktigt, håller inte med och skriker fanatiskt efter mer.

Skräddarsydda rytmer på Katalin

Andreas Jakobsson såg Hoffmaestro & Chraa som på fredagskvällen fick Katalins betonggolv att gunga.