För tredje året i rad reser schlagerstjärnorna Shirley Clamp, Sanna Nielsen och Sonja Aldén landet runt för att sprida julstämning. Få är bättre skickade än dessa röstfantomer att ta sig an välbekanta julsånger och göra dem rättvisa.
Årets gästartister, skådespelaren Björn Kjellman och det unga färöiska poplöftet Brandur Enni, fanns också med på ett hörn som pikanta kryddor i musikglöggen.
Trots de goda förutsättningarna så började emellertid söndagseftermiddagens föreställning lite trevande. Kvinnorna skred in i paljettbeströdda filmstjärneklänningar och gjorde snygga men nästan pliktskyldiga potpurrin av välkända julsånger hämtade från den nordiska och amerikanska traditionen.
När artisterna fyrade av ett medley med gamla Disneyklassiker steg både tempot och temperaturen men numret kändes ändå lite standardmässigt och välbeprövat i överkant.
Apropå välbeprövat så drog även Björn Kjellman fram ett par gamla ess ur rockärmen: imitationer av danska piloter och en redovisning av extrema kalenderbitarkunskaper när det kommer till schlager. För alla som har följt Kjellmans karriär är det där välbekanta nummer som dock höll för att vevas ett varv till.
Under andra akten kändes också konserten mer avslappnad och uppsluppen, utan att ensemblen för den skull tummade på sin professionalitet. I en strålande, gitarrunderstödd version av 80-talsklassikern Tänd ett ljus briljerade de tre sångerskorna med sin samstämdhet.
Sonja Aldén befinner sig någonstans mittemellan Shirley Clamps västgötska heliumvibrato och Sanna Nielsens skånska urkraft. Tillsammans är de närmast att betrakta som ett trepipigt instrument.
Brandur Ennis stora stund var tolkningen av Slades Merry Xmas Everybody med riktigt hyfsat glamrockunderstöd från åttamannaorkestern.
Annars var det inte så många glädjeskutt under denna julkonsert som framför allt framfördes rakt upp och ner, med rösterna och musiken i centrum. Ibland är det faktiskt gott nog.