Hammondorgelspelet ger Àven upptempolÄtarna en coolhet som Àr ovanlig i jazzsammanhang. Men Trinitys unika sound handlar ocksÄ om att Andreas Hellkvist, Ali Djeridi och Karl Olandersson Àr sÄ pass spelskickliga att de ledigt blandar swing och senare jazzstilar sÄ snyggt att det Àr omöjligt att höra minsta söm mellan dem. LÄtarna Àr sÀllan spektakulÀra i sjÀlva grunduttrycket, men blir det genom musikernas insatser, dÀr det briljeras i varje minut utan att det kÀnns krystat.
PĂ„ Pub 19 blandas egna kompositioner som âSwing for Elinaâ och âOne for Andersâ med klassiker som âSweet Georgia Brownâ och âWhat a wonderful worldâ. BĂ„da delarna kĂ€nns ungefĂ€r lika viktiga. De egna alstren har ett egenvĂ€rde genom att vara skrivna av medlemmarna sjĂ€lva och hĂ„ller bra klass, men tolkningarna Ă€r sĂ„ pass egensinniga att Trinitys gör Ă€ven dem till sina egna frĂ„n första till sista ton.
Det blir en kvĂ€ll med tvĂ€ra kast. Som nĂ€r man efter den stillsamma tolkningen av Burt Bacharachs âAlfieâ kastas rakt in i ett av Ali Djeridis larmande trumsolo och ett skruvat trumpetspel av Karl Olandersson i inledningen till âLojâ. I andra set stack den hypersnabba âReboppinââ och rĂ„svĂ€nget i âLazy riverâ ut mest. Gemensamt för alla ytterligheter Trinity bemĂ€strar Ă€r att trion aldrig tappar bort svĂ€nget eller kĂ€nslan. En egenskap som gör dem till en av landets bĂ€sta jazzakter.