Tidig Mozart i väl avvägd tappning

Kvällens program utgjordes av flera smakprov ur Mozarts tidiga produktion. Den första programpunkten, Kassation nr 1, skrev Mozart redan som 13-åring. En kassation är ett lättsammare instrumentalt stycke med flera kortare satser för festliga utomhusevenemang. Just det här verket kan tyckas passa särskilt bra i Uppsala då det troligen ursprungligen skrevs för ett universitetsevenemang.
Kammarorkestern framförde de valda delarna på ett lättsamt sätt, precis passande stilen. Lite synd kan tyckas att de inte framförde verket i sin helhet och heller inte spelade repriserna i de långsamma satserna. Detta gjorde att framförandet kändes lite stressat. Särskilt sista långsamma satsen där Nils-Erik Sparf gjorde en mycket bra insats i solostämman, kunde i min mening gott och väl ha spelats om.

Sparf agerade både som solist och ledare. Konsert för violin och orkester nr 4 visade hans talang som solist. Särskilt utmärkande var hans eftertänksamma och vackra fraseringar i andra satsen.
Mozarts solokonsert för flöjt och orkester, hade Kammarorkesterns Sarah Lindloff som solist. Man fick känslan av att tredje satsen i detta verk var hennes egen favorit. Satsen framfördes med en lätthet och glädje, som kanske saknades något i de andra satserna där orkestern blev något tung i tuttipartierna.
Konserten avslutades med Mozarts symfoni nr 29. Denna symfoni utgör en början på Mozarts mognare symfoniska stil, vilken bland annat visar sig i balansen mellan stråk- och blåssektionen. Detta gick fram tydligt med Kammarorkesterns framförande som var mycket balanserat och väl samspelt.
Kvällens konsert var början i Uppsala Kammarorkester turné i Uppland.

Programmet, liksom orkesterns och solisternas framföranden har en lite mer kammarmusikalisk känsla. Det kommer att göra sig mycket bra i de mindre salongerna, och ge en lite intimare känsla än den i stort sett fullsatta stora salen i konserthuset hade möjlighet att erbjuda - vilket bara kommer att förhöja ett annars mycket välavvägt program.