Om man var elak skulle man kunna kalla Stings senaste album Symphonicities för ett lysande knep att hÄva in pengar pÄ redan tidigare utgivet material. IstÀllet för ett vanligt greatest hits-album spelar han in lÄtarna i nya versioner med symfoniorkester vilket gör att fansen mÄste köpa fast de redan har alla tidigare album. Mer sofistikerat Àn att slÀnga in en eller tvÄ nya lÄtar pÄ en vanlig samlingsskiva.
I sÄ fall kunde man klassificera Symphonicity som en greatest hits-turné. DÀr hÄller dock inte pengaargumentet. Att resa runt med en hel symfoniorkester i slÀptÄg gör att biljettpriserna hamnar över nivÄn som sÀljer ut Globen trots att publiken av medelÄlders medelklass borde vara den ideala ur en köpstyrkeaspekt. Nu Àr arenan fylld till 75 procent ungefÀr.
PÄ skivan skiljer sig mÄnga av de nya lÄtversionerna ganska lite frÄn de gamla. Live blir verkningsgraden större. Inte minst genom att man ser hela orkestern och aldrig kan koppla bort hela dess potentiella kraft som till en början anvÀnds ganska sparsamt. Sting arbetar med perfektion och ofta kÀnns det som att han aldrig lÄter minsta ton hamna fel eller minsta stavelse komma ut ur fel mungipa.
Hela projektet med The Royal Philharmonic Concert Orchestra kÀnns pÄ pappret som en paradox. Storslaget med hjÀlp av smÄ nyanser och jÀttestora medel. Men Sting och hans 50-tal kompmusiker visar att det inte behöver vara en motsÀgelse.
Ănda sedan tiden med Police har Sting varit sĂ„ reko att det nĂ€stan kĂ€nns obehagligt. En kille som Ă€r sĂ„ perfekt mĂ„ste nĂ€stan bĂ€ra pĂ„ en fruktansvĂ€rd hemlighet för att det ska bli nĂ„gon som helst balans. Men sĂ„ Ă€r det nog inte. Samma sak gĂ€ller pĂ„ scenen. Perfekt klĂ€dd artist med perfekt vĂ€lbevarad röst, perfekta musiker och manĂ©r som en perfekt engelsk gentleman. Man borde bli uttrĂ„kad redan i första lĂ„ten, men har inte tid. För innanför de strama ramarna Sting arbetar med lyckas han variera sĂ„ mycket att man aldrig fĂ„r tid att fundera över annat Ă€n just det som hĂ€nder.
Som alltid blir han lĂ€tt banal nĂ€r han försöker sig pĂ„ stora sanningar. âVar dig sjĂ€lvâ, âfĂ„nga dagenâ. Men nĂ€r han lĂ„ter det stanna vid enkel poesi om det lilla, dĂ€r han bara varierar klichĂ©erna lite grann, som smĂ„ grĂ€sstrĂ„n pĂ„ fĂ€ltet i solen, Ă€r lĂ„tskrivaren och artisten Sting helt oslagbar.