Vördnad inför tidlösa klassiker

Ett fyrtiotal personer trotsade novembermåndagens mörker och kyla för att avnjuta gospelseptetten Golden Gospel Singers i Missionskyrkan. Det såg aningen glest ut i bänkarna och till en början var responsen något sval, men mot slutet av konserten hade åhörarna tinat upp rejält.
Med en gospel som blandade både traditionella och moderna element fick den amerikanska gruppen sin publik ordentligt entusiasmerad. Folk stod upp och klappade med, sjöng allsång och applåderade allt starkare för varje sång som framfördes. Fullt ös var det som gällde både på och nedanför scenen i slutskedet.

Konserten startade med att gruppens tre musiker - en trumslagare och två man på syntar - spelade ett tämligen rudimentärt komp, som vore det hittat på en kommunal musikskola på 80-talet. Trummorna mullrade och syntljuden lät som på de plastigaste radioplågorna för tjugo år sedan.
Kanske var det bara en sorts uppvärmning för att mjuka upp fingrarna, för det blev anmärkningsvärt bättre när de fyra sångarna gjorde entré i enhetliga blå dräkter. Tre kvinnor och en man sjöng stämmor som ringlade runt kyrkosalen fulla av värme. När de sedan sjöng a cappella blev det uppenbart hur väl deras röster kompletterade varandra.
På repertoaren varvades traditionella lovsånger som Amazing grace och O Happy Day med nyare material, och kontrasten mellan gammalt och modernt visade sig vara både en styrka och en svaghet.

När gruppen sjöng de tidlösa klassikerna var deras vördnad inför sångerna påtaglig och alla såg ut att göra sitt yttersta för att tolkningarna skulle bli de bästa som gjorts. Lika imponerande blev det inte när de mer samtida sångerna framfördes. Här återkom dilemmat från konsertens start med alltför högljudda instrument i kombination med att sången blev mer ofokuserad. I dessa stunder lät det som om medlemmarna tävlade om vem som kunde höras mest och det var inte särskilt lyckat.

Golden Gospel Singers konsert pendlade som framgått mellan det finstämda och det bombastiska. Slutomdömet hamnar följaktligen någonstans däremellan.

Vördnad inför tidlösa klassiker

Golden Gospel Singers varvade traditionella och moderna lovsånger i Missionskyrkan på måndagskvällen, dock med ojämnt resultat skriver Stefan Warnqvist.