Det är en märklig upplevelse att stiga in i det lilla, vitmålade galleriet under den pågående utställningen av Carl G Torstenson. Rummet känns laddad av dramatik, något som omgående härleds till den stora trähäst som är placerad mitt på golvet. Träskulpturen består av det ståtliga djurets rester och blir en manifestation av dess sista strid. Den stora skelettramen bär fortfarande trasiga bandage kring ben och huvud och halsens kotor är genomborrade av vassa spetsar som nu tycks bära upp varelsens rester.
Med utställningen i serien Fragment och fragila utmarker visar konstnären objekt i bland annat trä och papper, där träskulpturerna utmärker sig mest. Längs med ena väggen står två rader av små träskulpturer uppställda. Den ena gruppen, Anfall, marscherar i samlad trupp med dragna vapen ut mot Sysslomansgatan. Den andra, Återtåg, är föregångarens ofrånkomliga skugga där de skadade figurerna bär bandage. Skulpturerna påminner om de trägubbar som Emil i Lönneberga befolkar sin snickarbod med, en koppling som gör det förgängliga i Carl G Torstensons version ännu mer drabbande.
Utställningen i stort är dramatisk på gränsen till teatralisk och vinner på den stora variationen hos objekten.