Är ”det svenska modeundret” egentligen något mer än ett litet knippe kommersiellt välfungerande och hyfsat slätstrukna företag som jobbar inom en smal fåra av likriktning? Tja, svaret kan säkert vara både ja och nej, men det är ändå viktigt att ställa frågan och inte bara ösa exportpriser över det fåtal aktörer som syns i den globala konceptbutiken. Och det är också en av utgångspunkterna för projektet Fashionplay, som vill vara en plattform för konceptuellt och alternativt mode och just nu breder ut sig i det nystartade projektrummet på Arkitekturmuseet i Stockholm.
Projektrummet vill tillhandahålla den scen för experimentella utställningar inom formområdet som helt saknas i Sverige, och i Fashionplays fall innebär detta en serie föreläsningar och en butiklik presentation av ett gäng formgivare som rör sig i gränsområdet mellan konst och mode. Hur den lite sökta butikspresentationen, som vill utröna hur det konstnärliga anslaget klarar den kommersiella miljön, fungerar kan diskuteras, men utställningen presenterar flera intressanta kreatörer.
Minna Palmqvists Intimately social är till exempel ett lysande projekt som strävar efter att infoga alla de kroppsliga skavanker som vanligtvis ska döljas i bärbara kläder. En korsett som bygger på fettvalkar är i all enkelhet en utmanande revolution.