Farmor hyllas i konst om makt
Det började med berättelserna om starka farmor Ulla och ett fynd i en begagnatbutik och slutade i en utställning. I dag är det vernissage i Uppsala för Sabinskornas bortrövande av Anna Franklin.
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
— Jag har tagit den romerska myten om sabinskorna och kopplat den till dagens samhälle, säger Anna Franklin.
Kvinnornas krav
I legenden blev en grupp kvinnor, sabinskorna, bortrövade av romare för att föda deras barn. Men en slutstrid mellan sabiner och romare avstyrdes när de gravida sabinskorna hotade med att inte föda barnen om det inte blev fred. Genom sitt tilltag fick kvinnorna i stället männen att ingå koalition med varandra.
— Myten har betydelse nu också. Vi har krig och våld och en önskan om fred. Men det handlar dessutom om våldet mot kvinnor, som jag läste häromdagen att det bara ökar, säger Anna Franklin.
Att utställningen består av underklädesplagg som korsetter med stålställningar, i stället för moderna motsvarigheter, ger en koppling bakåt i tiden. Och det var också med korsetter det började.
Sexualisering
— Jag hittade dem i en second hand-butik och började tänka att "de här vill jag göra något av". Sedan har jag ruvat mycket på idén. Här finns ju många bottnar, som sexualiseringen och att barn inte får vara barn utan att det säljs stringtrosor till flickor.
Anna Franklin vill att betraktaren själv ska fundera runt sin egen tolkning. Hon tar två unga män som sitter i lokalen och fikar under ett stort vitt underplagg med ordet "makt" på som exempel. Vad har de för funderingar?
— Jag vill att folk ska undra vad det här är — och oavsett ålder tror jag att det finns frågor att diskutera. Min önskan är också att vi kan ordna debattkvällar.
Namnsdagskalas
Utställningen fungerar också som en hyllning till Anna Franklins farmor. Hon tog helt enkelt namnet Sabina för att få ha namnsdagskalas då hennes eget tilltalsnamn Ulla inte fanns i kalendern.
— Namnet gjorde också att jag började spåna kring sabinskorna, även om det inte är samma sak.
Sin farmor vill Anna Franklin hylla för att hon hade samma sak som kvinnorna i legenden: mod och styrka. Hon gick sin egen väg, gjorde som hon ville och klädde sig som hon ville.
— Fick man önska precis vad som helst så vore det att hon klev in här genom dörren under utställningen. Hon dog när jag var 18, så jag känner att jag har många frågor.
Utställningen är den första i en serie på Ekocaféet i Uppsala under rubriken Av kvinnor med kvinnor. Serien fortsätter under hösten.