Nutidsbilder med proggkänsla

Konstnären Lisa Jonasson, som inleder Teatergalleriets vår med utställningen Tankeöverföring i praktiken, är ingen ny bekantskap för det konstintresserade Uppsala. För några år sedan inbjöds hon tillsammans med konstnärskollegan Lisa Jeannin att ställa ut på Gottsundabiblioteket. Efter några dagar plockade en ängslig biblioteksledning bort Jonassons textbaserade verk efter påstötningar från ett par biblioteksbesökare. Konstnärens raka budskap med såväl politisk som sexuell udd blev för mycket och Uppsala fick sin egen föga smickrande censurskandal.

Sedan dess har Jonasson ställt ut på platser och i sammanhang som bättre förstått att uppskatta hennes med serieestetiken och det sena 1960-talets proggkonst besläktade dialekt. Hon har tilldelats Maria Bonnier Dahlin-stiftelsens stipendium och var en av de inbjudna konstnärerna när Bonniers konsthall visade sin invigningsutställning för att par år sedan.

Nu är det Teatergalleriet i Uppsala som ger publiken en ny möjlighet att lära känna Lisa Jonassons ganska särpräglade arbetssätt. Den här gången har konstnären avstått från text, som annars varit ett vanligt inslag i hennes bilder, och i stället fokuserat på tydliga schablonbilder med ett (en)tydigt budskap. Huruvida radikaliteten trubbats av eller om den bara förklätts i bild (mer svåravläst för en ovan publik än explicit text) må andra avgöra. Återstår att konstatera att Jonasson för säkerhets skull försett sina bilder med ledande titlar som hjälper betraktaren att avkoda bilderna, vars formspråk alltså har rötter hos 1960-talets radikala bildmakare som Lars Hillersberg eller Lena Svedberg. De starkt konturerade bilderna med sina oblandade, klara färger är utförda som pappersklipp i ett mycket dekorativt, stundtals nästan heraldiskt monterat ytmönster. Det ekar till och med av bildmakare som engelsmännen Gilbert & George i Lisa Jonassons utställning. Som utöver de färgglada klippen också rymmer ett par tuschteckningar plus en väggmålning, där konstnären visar prov på en rasande uttrycksvilja och ett språk som fräser och stänker av tyglad energi. Alla är i alla i dessa bilder, där kroppar, ansikten, masker och figurer befolkar varandra i ett ogenomträngligt myller av form och liv.

Det finns drag av nostalgi men också av en klarsynt insikt om att framtiden kanske inte i alla avseenden låter sig förutsägas i Lisa Jonassons bilder. Något kommer att hända, påstår hon i ett av de färgglada klippen. Riktigt vad berättar hon inte, men kastar ut några bildidéer för utställningsbesökaren att fundera över. Tankeöverföring, således, som utställningens titel föreslår. Frågan är väl bara hur väl den fungerar i praktiken?
Teatergalleriet har hur som helst med Lisa Jonassons utställning fått den rivstart som Uppsalas bästa galleri förtjänar.

Nutidsbilder med proggkänsla

Med Lisa Jonassons utställning rivstartar Teatergalleriet vårens verksamhet, skriver Cristina Karlstam.