Svenska bilder i tiden
Helhetsgreppet känns mest pliktskyldigt, men utställningen Svenska hjärtan på Moderna museet i Stockholm rymmer en hel del bra konst, företrädesvis av svenska konstnärer med utländskt ursprung, skriver Cristina Karlstam.
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Sund skepsis
Charlotte Bydler, Rodrigo Mallea Lira och Magdalena Malm som fått Moderna museets förtroende att genomföra utställningen vill i texten göra gällande att de negativa reaktionerna på den utställningen skulle handla om rädsla. I själva verket rör det sig givetvis om en sund skepsis mot flum och spekulation.
Går inte särskilt djupt
Den utställning som blivit resultatet av trions botanisering bland "nya" svenska konstnärer lider dock knappast av sådan sjuka. Men inte heller kan jag se att denna brokiga uppvisning i samtidskonst skulle penetrera de uppställda frågeställningarna särskilt djupt. Mest känns helheten som en plikttrogen inventering av svenska konstnärer med huvudsakligen annan härkomst än den pursvenska. Att man omedelbart saknar vissa namn som hade varit lika givna är lika naturligt: Sirous Namazi och Peter Johansson tycktes möjligen alltför självklara för de tre curatorerna för att kunna platsa i urvalet.
"Svenskhet" irrelevant
Om helheten således inte är särskilt uppseendeväckande eller originell är det ändå en rad intressanta konstverk som samlats under rubriken Svenska hjärtan. Redan ingångsverket, Gustavo Aguerros och Ingrid Falks dockor i naturlig storlek känns uppfordrande. Där står de båda konstnärerna i utställningens entré tillsammans med några av populärkulturens ikoner, popbandet The Latin Kings. Om man därmed vill skapa en motsättning mellan olika kulturyttringar har det å andra sidan föga med "svenskhet" att göra, vare sig den definieras traditionellt eller okonventionellt.
Olika självbilder
Utställningen pendlar sedan snarare mellan svenskhet i form av traditionell självbild och mer eller mindre misslyckade försök att få tillträde till de kulturella koder som möjliggör en integration. Med Anna Sjödahls klassiker, målningen Vår i Hallonbergen från 1972, insatt i detta sammanhang, får den annars huvudsakligen feministiskt tolkade bilden en ny och uppdaterad position i denna studie av blågula hjärtan.
Väckelserörelse i konsten
En sentida själsfrände har Sjödahl i Catti Brandelius, alias Miss Universum, som i sin tur apostroferar Ellen Key i sin video. Hur "svensk" Carl Johan Ericsons dokumentation av tomma dopgravar egentligen är kan diskuteras. Förvisso är det som curatorerna skriver en i dag nästan bortglömd del av den svenska 1900-talskulturen som här ihågkoms, när väckelserörelsen får tillträde till konstens domäner. men särskilt svensk är knappast företeelsen i sig. Snarare kan just frikyrkorörelsen ses som ett av de första exemplen på folklig internationell orientering.
En av de medverkande konstnärer som lyckats bäst i problematiseringen av temat är Mattias Olofsson med sin vid det här laget välkända Stor-Stina i avslöjande humoristiska scener vid kungliga slottet, på varuhuset och i språkundervisningen, där den flätförsedda "svenskan" försöker lära sig Rinkebysvenska!
Språkfrågan central
Språkfrågan är central också i den turkiske konstnären Esra Ersens video Om du kunde tala svenska ..., medan Loulou Cherinet med eritreanskt ursprung i sin fotosvit konfronterar vit man med svart miljö på ett intelligent sätt. Mindre övertygad blir jag av Kinabördiga Chun Lee Wang Gurts arbete, där familjeporträttet ställs i dialog med en ihärdigt bockande kinesisk uppvaktning. Desto tydligare verkar Dejan Antonijevic med sin visumutskrift Travelling with swedish girlfriend; med denna garanterat svenska "eskort" öppnades tydligen de dörrar som annars var stängda för den Serbien-Montenegrobördige konstnären.
Solidaritet bästa vapnet
Att även den svenskhet som hör "infödingarna" till kan vara både problematisk och tragisk ger Ibrahim Elkarim ett lika vältaligt som lågmält prov på i sin starkt berörande fotoserie Livets höst. Elkarim, född i Sudan men bosatt och verksam i Stockholm, har fotograferat en gammal kvinna i hennes ensamhet och isolering i hemmet. Hans bildsvit är ett dokument över en sida av "svenskheten" som vi lätt förtränger och ett övertygande argument för öppenhet, gemenskap och solidaritet som det bästa vapnet mot ghettotänkande, rasism och osund nationalism.
Om konsten kan medverka till att låta alla blommor i den svenska rabatten blomma är Svenska hjärtan ett steg i rätt riktning. Då kan både folkdräkten och tvångströjan kastas bort, och ensamma mammans skrik i lägenheten i Hallonbergen kan äntligen tränga igenom betongväggarna.