Systrar nu som då

Uppsalaläkaren och konstnären Tor-Göran Henriksson är trogen sina systrar. För tio år sedan fyllde de utställningsrummet i Bror Hjorths Hus, nu är det Galleri Strömbom på Skolgatan som fått besök. Däremellan har de gästspelat på flera orter i landet.Nu som då har systrarna stiliga stärkta uniformer med vita kragar, stadiga systerskor och svullna ben. Nu som då är de utmattade och överhopade med arbete och omsorger. Inte mycket har hänt, vare sig i vården eller i Tor-Göran Henrikssons bildvärld. När det gäller vården är det givetvis mycket negativt. När det gäller ett konstnärskap som hittat sin vinnande nisch är det huvudsakligen av godo.Fortfarande är villkoren desamma, både i livet och i konsten, för dessa vardagens hjältinnor utan vilka doktorerna skulle stå sig slätt — för att inte tala om patienterna.Tor-Göran Henrikssons målningar och skulpturer är veritabla äreminnen över dessa systrar, men också rena kärleksförklaringar till en aldrig efter förtjänst uppskattad yrkeskår. Politikernas fagra tal till trots finns det fortfarande skäl för dentrötta systern att luta huvudet en stund över fikabordet och för en annan syster att högljutt ropa på hjälp när hennes medsyster kollapsat i fosterställning på golvet. Med humor och en bitande underton av kritik gestaltar Tor-Göran Henriksson sitt ämne och som betraktare blir jag både road, rörd och berörd.