Bakom diplomatins slöja

För många år sedan ingick i en Hasse & Tage-revy en visa med refrängen: "Vad i helskotta har dom för sig på banken efter tre". Något trovärdigt svar gavs väl inte. Om vi i dag skulle fråga vad man gör på en ambassad efter tre - och även före tre -kan vi få ett sakkunnigt och utförligt svar i en ny bok av Håkan Berggren: Första försvar Diplomati från ursprung till UD.

Berggren har goda förutsättningar att svara på frågan. Han har själv varit ambassadör i flera länder i olika världsdelar, senast i Köpenhamn, och dessutom bl a expeditionschef och chef för administrativa avdelningen i utrikesdepartementet (UD). Därtill kommer hans omfattande kontaktnät bland ambassadörer, politiker och ämbetsmän. Dessutom är han historiker med förmåga att skriva engagerande och lättläst.

Han säger i bokens förord att han har velat "fånga balans och spänningar i triangeln diplomati - politik - byråkrati. Hur fungerar diplomatin under föränderliga politiska vindar i ett byråkratiskt system? Det finns, säger han, ett drag av diskretion, hemlighetsfullhet, ja mystik, i diplomatiska möten på olika nivåer och i olika miljöer, på ambassader, på konferenser och bland kristallkronor och cocktailglas. Han vill lyfta på slöjan till det hemlighetsfulla och visa hur arbetet på UD och på ambassader går till.

Han går ambitiöst till väga. Boken omfattar 695 sidor. Han har "simmat i de innehållsrika vatten som UD:s arkiv och riksdagstryck och annat officiellt material utgör" och han redovisar hela 20 sidor källor och litteratur.

Berggren menar att vi inte kan förstå vad diplomati innebär utan en fyllig historisk bakgrund. Han börjar också verkligen med "ursprung", "de gamla grekerna" och romarriket och fortsätter genom århundradena, genom krig och fred, konferenser och kongresser, med att skildra diplomatins roll och verktyg, för att slutligen landa i funderingar om hur framtiden kan komma att se ut. Kanske är han alltför ambitiös i sin analys av den historiska utvecklingen, inte för blivande diplomater och samhällsvetare - då är den en utmärkt lärobok - men för politiskt allmänintresserade och mediafolk som han också skriver för. Jag hade för min del varit nöjd med säg 500 sidor i stället för 700. Detta är min enda invändning mot en i övrigt lysande bok. Men det är ju modernt att skriva tjocka böcker och boken kommer nog att bli ett standarverk på området många år framöver.

Vi får en djup inblick i en ambassads arbete och av mångfalden i arbetsuppgifter, framför allt med utrikespolitiska frågor, men också med handelspolitik och handelsfrämjande samt med utvecklingsbistånd, ofta också med konsulära funktioner. Sverige har i nuläget över 100 ambassader och konsulat runt om i världen. En del har lagts ned eller rättare lagts samman under senare år. Ett flertal ambassader svarar också för något annat näraliggande mindre land och ett antal ambassadörer är som det heter "Stockholmsbaserade", de tjänstgör alltså inom UD i Stockholm.
En ambassad är ofta en ganska liten arbetsplats, kanske fyra - åtta "utsända", vartill kommer några lokalanställda, chaufför, hushålls- och trädgårdsarbetare. I större och för Sverige viktiga länder har ambassaderna långt flera anställda, bl a olika specialister, arbetsmarknadsråd, lantbruksråd och försvarsattachéer. Vid exempelvis den svenska representationen i Bryssel (EU) finns över 100 anställda.

Vi får vidare en bild av diplomatins miljöer, av boende, umgänge och dagliga bestyr vid stationering utomlands. En mindre ambassad är ju en blandning av myndighet och familjehushåll, något av en diversehandel. Det är just dessa avsnitt som ger läsaren en bild av hur det är att leva och arbeta i en så speciell miljö, inte bara för en ambassadör och hans/hennes medarbetare utan också för "medföljande", hustru/man och barn.

Berggren skriver ingående om UD, den svenska diplomatins huvudkvarter. UD har genom årtionden och århundraden berörts av en mängd utredningar rörande departementets ställning (särställning) inom politik och förvaltning. Några utredningar har lett till resultat, andra inte, somliga har snarare skapat nya problem. Det har handlat om departementets funktionella organisation, om avvägningen mellan politik och handelsfrämjande, om biståndspolitiken och om ett eventuellt inrättande av ett fristående utrikesverk. UD är ju inte bara en del av Regeringskansliet utan också en myndighet, vilket medför att UD är största departementet med ca 1400 anställda, de cirka 700 utlandsstationerade inräknade.

UD är en svårledd organisation, en organisation fylld av konflikter, av kamp mellan olika intressen och grupper och av kamp om befordringar. Det finns en allmän förändringsobenägenhet inom UD menar författaren och man kan ana en besvikelse över att det är så svårt att förändra och utveckla. Samtidigt är han kritisk till en del förändringar som har skett inte bara inom utrikesförvaltningen utan inom svensk förvaltning i allmänhet. Han menar att det har skett ett "postbyråkratiskt paradigmskifte", att Ämbets-Sverige har "krackelerat" och att vi har fått för mycket av "superlativens akrobatik" och av "käcka tillrop". Han är kritisk till nya idéer om styrning och verksamhetsplanering och till politiseringen av förvaltningen. Det gamla ämbetsmannaidealet med dess krav på oväld och opartiskhet har trängts undan. Jag instämmer i mycket av vad han säger, fast ibland blir han kanske alltför fångad av sin formuleringskonst. Men han har rätt i mycket. Statsförvaltningen - inklusive UD - skulle nog må bättre om den inte drabbades av så många konsulter.

I några intressanta avsnitt, och i en särskild bilaga, skriver Berggren om diplomatins människor, om diplomaternas utbildning, rekrytering och sociala bakgrund. Han ger också mera personliga kommentarer om ministrar, kabinettssekreterare, ambassadörer och andra, kommentarer som är "uppriktiga", men också "balanserade" som det heter på diplomatins språk. Han avslutar med en tänkvärd blick på framtiden. Ambassadörsrollen kommer att förändras. "Förhandlingsambassadören" kommer att ersättas av "en mer sammansatt relationsfunktionär" och ambassaderna kommer att bli färre till följd av regional koncentration och samarbete mellan länder. Då blir det dags för en ny upplaga!

Bakom diplomatins slöja

En lysande skildring som ger unika inblickar i liv och verksamhet i diplomatins hemlighetsfulla värld, skriver Ingemar Mundebo om Håken Berggrens nya bok.