Brecht och framtiden

Detta framstår som ett märkligt faktum med tanke på att den Goda människan i Sezuan är en av landets största teatersuccéer genom tiderna (Stockholms stadsteater 1971; igen förra hösten i Linus Tunströms regi) och att Brecht under sin exil i Sverige 1939/40 fullbordade bl a Mor Courage och hennes barn.Minns man över huvud taget att Brecht utvecklade de teoretiska grunderna bakom den berömda verfremdungstekniken i ett grundläggande föredrag i Stockholm? Genom Schönströms stringenta undersökning reduceras nu missförhållandet mellan dramatikerns betydelse och det bristande vetenskapliga intresset här i landet avsevärt!Det moderna projektetHans utgångspunkt är Brechts utfästelse "Sanningen är konkret", som i litterär gestaltning visar framtiden: "Allt kan ske när man har lärt sig att tvivla på allt (...)Efter ha genomskådat det moderna projektet på samma sätt som upplysningens pionjärer avslöjade sin tids officiella vidskepelse står vi nu själva på tröskeln till en fullkomligt öppen och oviss framtid. Det är fläkten från denna kust vi till sist förnimmer (...) i Brechts diktning överhuvud", som det heter avslutningsvis.Förvånansvärt flytande stilFör att nå dit har författaren lagt bakom sig mil av relevant (utländsk) Brechtforskning samt gjort en genomgång av den i sammanhanget relevanta filosofisk litteraturen. Resultatet framställs med förvånansvärt flytandestil i synnerhet med tanke på mängden av forskningslitteratur och förblir läslig även vid de mer abstrakta diskurser kring samspelet mellan ideologi och estetik.En Brecht bortom ideologierna alltså? Schönström menar att alla försök att dölja motsägelserna i Brechts författarskap är dömda att misslyckas. Genom ett stort antal exempel påvisar han att diktarens "kontradiktatoriska position" får sitt uttryck i en och samma gest.Han menar att Brechts dikter, dramatiska verk och inte minst hans teoretiska skrifter undergräver varje försök till ideologiskt systembygge, men inte därför att författaren anlägger en sann humanistisk eller "postmodernt-ironisk" attityd, utan för att han förblir så "överdrivet dogmatisk". Resulterar den konkreta sanningen hos Brecht ur hans motsägelse till sig själv? Upplösningen av denna antagonism överlåts åt den benägne läsaren. Att här antyda svaret skulle betyda att lätta på spänningen, som även kan finnas i teoretiska resonemang, då och då.Schönström, numera verksam vid Köpenhamns universitet, fokuserar sina studier i synnerhet på Tolvskillingsoperan, Den Kaukasiska Kritcirkeln, Mor Courage och hennes barn samt Galileis liv (de två sistnämnda färdigställda respektive utvecklade i Sverige), och även på hans teoretiska skrifter.PionjärarbeteSärskilt och förtjänstfullt intresse ägnar han Brechts relation till Walter Benjamin, och där åstadkommer han ett pionjärarbete för svenska förhållanden. Man skulle kunna, menar Schönström, betrakta deras respektive teoretiska sy-stem som varandras komplettering, som ett slags "inte tänkt supplement" (kap 6, Dialektik i stillestånd). Den på teaterscenen ofta endast ytligt verkställda eller missförstådda Verfremdung ("främmandegörande") ställs i dess idéhistoriska kontext och rekonstrueras sålunda.