Den glade Luther

Bilden av Martin Luther har varit minst sagt motsägelsefull i svensk press. Oftast har han blivit beskylld för att vara orsaken till det tyngande pliktmedvetande som många binder samman med den store reformatorn. F professorn i tyska, Birgit Stolt, har nu utkommit med en bok om Hjärtats och glädjens teolog, som ger en ­nyanserad och mera rättvis bild av Luther.Det var Luthers berömda bordssamtal, som var den förs­ta anledningen till Stolts revidering av Lutherbilden. Dessa samtal nedtecknades av någon närvarande lärare eller student på ett blandspråk av latin och tyska. När Birgit Stolt började analysera dessa anteckningar och jämföra dem med en utgåva från 1566 på tyska upptäckte hon att utgivaren i flera fall hade censurerat uttryck som Luther fällt, tydligen i avsikt att föra fram en "frommare teologi". Luther sade (ordagrant på latin):"När du frestas av depression ­eller förtvivlan eller någon annan samvetsplåga, då skall du äta, dricka, söka sällskap. Om du kan glädja dig med tankar på flickor, så skall du göra det."Utgivaren Aurifaber ändrade Luthers uttalande till:"Om någon plågas av sorgsenhet, förtvivlan eller annan bedrövelse och har en mask i sitt samvete, då skall han först och främst söka sin tröst i Guds ord; därefter skall han äta och dricka och söka sällskap och samtal med gudfruktiga och kristliga människor. Då skall det bli bättre med honom."Inte ett ord om "tankar på flickor", vilket tydligen var en styggelse för denne pryde teolog av facket. Tråkigheten hos Luther har i många fall skapats av hans efterföljare, som velat ge reformatorn en annan framtoning än vad han själv önskade.Tron skänker glädjeLuther kallelsemedvetande var aldrig en sammanbiten pliktmoral. Avgörande för honom är tron. Det är människans tro som ger glädje, tacksamhet och verksamhetslust. Bönen är viktig i sammanhanget. Om han någon gång missat sin morgonbön på grund av arbetsbelastning mår han inte bra på hela dagen, säger han.Av stort intresse är Stolts beskrivning av hur Luther "filt­rerades bort" av de svenska reformatorerna. De hade alla vistats i Wittenberg men väl hemkomna till Sverige togs de om hand av den egensinnige kung Gösta, som själv önskade stå i centrum som "den store befriaren". Luthers namn nämns endast sporadiskt. Reformationen började 1521, då Gustav Vasa utsågs till dalkarlarnas hövitsman. Genom sitt utvalda redskap Gustav Vasa hade Gud befriat svenska folket från tyranni, rättsröta och villolära. Kungen var i första hand intresserad av kyrkornas och klostrens egendom. De svenska och finska kyrkorna är de enda protestantiska samfund, som aldrig officiellt brutit kontakten med Rom. Rom belade ald­rig Sverige med interdikt. I Uppsala mötes beslut 1593 nämns inte Luthers namn.Augsburgska bekännelsenEn stor del av boken behandlar förhållandet mellan Luther och Philip Melanchthon, som kom att få stor betydelse för den teologiska utveckligen i Sverige. Den senare var en stor pedagog och har kallats "Tysklands lärare". Det var han som utformade den Augsburgska bekännelsen, när Luther vistades på Coburg. Från denna tid finns en märklig brevväxling bevarad, Coburgbreven. Dessa har tolkats mycket olika. Att en kris uppstått i förhållandet mellan de två reformatorerna är uppenbart, skriver Stolt.Genom tiderna har Luthers familjeliv kommit i fokus, inte minst under 1800-talet . Föreningen med Katharina von Bora var tydligen från början ett resonemangsäktenskap. Det utveckaldes dock till en djup och innerlig gemenskap, även om Luther skämtsamt kallade sin maka "Herr Käthe".Bönelivet intog en stor del av den store reformatorns tid. Hans kamp mot djävulen är väl känd. Han talar också om felaktig bön. Men framför allt är det "hjärtats samtal med Gud" som är det väsentliga. Det är en mycket levande bild av Luther som tecknas idenna bok.Lars Ridderstedt