Empatiskt om det stora kriget

Björn G Stenberg läser ännu en av Peter Englunds förträffliga och empatiskt hållna böcker om första världskriget.

Peter Englund.

Peter Englund.

Foto: Rolf Hamilton

Litteratur2015-02-07 07:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Utgivningstakten har minskat ordentligt när det gäller böcker om första världskriget. Hundra­årsminnet 2014 av att ett sekel hade gått sedan starten satte lyckligtvis återigen den så viktiga – och lite åsidolagda – konflikten bokstavligen på kartan. Peter Englund ger dock inte upp utan fortsätter oförtrutet sin serie med böcker.

I England kallas första världskriget för The Great War. Det handlar ju också allt som oftast om de stora dragen när kriget som rasade som värst för hundra år sedan skildras. Döds­talen var dittills oöverträffade och antalet inblandade länder likaså.

Så genialt då av Svenska Akademiledamoten Peter Englund att skriva om kriget på mikronivå. Hans bok ”Stridens skönhet och sorg” kom 2008 och ut­ökades sedan för varje utländsk utgåva med ytterligare kapitel. Nu ger han ut en ny för varje krigsår och turen har kommit till ”1915 – Stridens skönhet och sorg i 108 korta kapitel”.

Många av de som får komma till tals här börjar bli gamla bekanta nu för de som läste förra årets bok. De blir sällsynt levande när vi får möta dem igen. Segervissheten och tron på ett kort krig har börjat gå över och berättelserna handlar om att överleva, om allt det elände kriget fört med sig. Så mycket ”skönhet” är det inte längre.

Det handlar om desperation och strid i skytte­gravarna, om livet bakom fronten där den ena armén efter den andra marscherat förbi och ödelagt det mesta. Kvar bland personerna finns författarna Robert Musil och Franz Kafka, men det mesta av fokus ligger på okända namn som svensken Elow Nilsson, som stred i franska Främlingslegionen, och den engagerade sköterskan Florence Farmborough.

De ligger kronologiskt insprängda, så vill man följa en speciell av dem får man bläddra och leta ordentligt. Det gör nu inte så mycket och jag föredrar det här upplägget då det ger ett mer samlat grepp om skeendena över tid.

Peter Englund är en mästare i att fånga både tiden, människorna och skeendet. Han kommer de många huvudpersonerna riktigt nära under bokens gång. En extra eloge också för att han lyckats att få med så skilda typer av människor, både vad gäller nationalitet, kön, ålder och inställning.

Jag ser fram emot att få läsa fortsättningen i de kommande böckerna. Peter Englund lär väl förhoppningsvis få mer tid nu när han avgår som ständig sekreterare i Svenska Akademien. Tre böcker till ska det bli då, för de krigsår som återstår.

Litteratur
Peter Englund
1915 – Stridens skönhet och sorg i 108 korta kapitel
Natur & Kultur