En klassiker om gentlemannens anor
En ny bok:Baldesar Castiglione: Boken om hovmannen (Atlantis, sv övers Paul Enoksson, cirkapris inb 320 kr)Enligt en ordbok betyder ordet gentleman "en hederlig, ordhĂ„llig och ridderlig man, som vet att skicka sig bland folk". Lord Birkenhead yttrade en gĂ„ng att man skall bĂ€ra motgĂ„ngen som en man och framgĂ„ngen som en gentleman. Lord Peel menade att det tog tre generationer i en familj för att frambringa en gentleman. Ursprungligen var gentlemannen en adelsman, men inte vilken som helst. En kung har det ocksĂ„ sagts, kan göra en adelsman, men han kan inte göra en gentleman.NĂ€r Platon skrev sina dialoger och lade Ă„tskilliga av sina idĂ©er i Sokrates mun handlade diskussionerna mycket om hur man skulle fostra det "skön-Âgoda", det vill sĂ€ga den Ă€dla ungdomen. HĂ€r faststĂ€lldes ett attiskt aristokratiskt ideal. Det blev i Roms storhetstid översatt till urbanitet. Man skulle inte vara provinsiell och lantlig.I en tentamen i litteraturhistoria som jag utstod inför professor Anton Blanck bad han mig berĂ€tta om gentlemen i litteraturen. Jag föreslog Njal, en man i en islĂ€ndsk saga som försöker medla bland grĂ€lsjuka kvinnor och mordiska stormĂ€n pĂ„ Island. Det accepterades. Tentatorn bad mig fortsĂ€tta och jag började tala om ridderlighet som man kan lĂ€sa om i EriksÂkrönikan och EufemiaÂvisorna, verk frĂ„n trettonÂhundÂratalet. det var inte sĂ„ dumt det heller. Sedan drog jag till med Baldesar Castigliones hovmannaideal. Anton Blanck lyfte en smula överraskad pĂ„ ögonbrynen. Boken fanns inte i översĂ€tttning men jag hade pluggat i mig innehĂ„llet i den i en engelsk översĂ€ttning. Nu finns boken pĂ„ svenska, Boken om hovmannen, översatt med förklarande noter av Paul Enoksson, ett verk som kan vara av nytta för historiker, litteraturhistoriker, konsthistoriker och annat bildningstörsÂtande folk.Castiglione gav ord Ă„t en ny klass, folket i furstens omgivning som inte bara skulle kunna rida och slĂ„ sig fram med huggvĂ€rjan pĂ„ slagfĂ€ltet. Han skulle ocksĂ„ kunna ge goda rĂ„d och underhĂ„llning, nĂ€r han stod intill sin furste. Han skulle vara elegant i upptrĂ€dandet och tycktes göra allt med lĂ€tthet, med en avspĂ€nd ledighet, en dygd som samlades under det italienska ordet "sprezzatura".Castiglioni var född 1478 nĂ€ra Mantua, pĂ„ mödernet slĂ€kt med familjen Gonzaga, studerade pĂ„ 1490-talet i Milano dĂ€r Lodovico Sforza var hĂ€rskare och dĂ€r Leonardo da Vinci uppehöll sig vid hovet. Ă
r 1499 var han tillbaka i Mantua, dĂ„ fadern avlidit och blev hovman hos markisen av Mantua, han deltog i ett fĂ€lttĂ„g mot spanjorerna i Neapel, och sedan uppehöll han sig i Rom. Han mötte hĂ€r Guidobaldo da Montefeltro, herre över Urbino. Kungen av England skulle förlĂ€na denne strumpebandsorden och Castiglione fick uppdraget att representera. Han for i vĂ€g med en mĂ„lning av Rafael, en bild av Sankt Göran stridande mot draken.Kejsaren beundrandeDe följande Ă„ren var Castiglione upptagen med att vara ambassadör. Han gifte sig. Han representerade pĂ„ven en tid i Spanien och rĂ„kade in i ett kaos av politiska hĂ€ndelser, som ledde till plundringen av Rom 1527. Castiglione dog 1529 i Toledo. DĂ„ hade hans bok om hovmannen gĂ„tt i tryck. Kejsar Karl V gav uttryck för sin beundran för den som han kallade för "en av de frĂ€msta caballeros". Hans stoft fördes till Mantua. Hans nobla utseende kan man se Ă„tergivet av Rafael. Det mĂ„lades 1515. Castiglione bĂ€r pĂ„ huvudet en sammetsbarett. Rembrandt sĂ„g lĂ„ngt senare portrĂ€ttet och mĂ„lade sig sjĂ€lv under en barett i Castigliones efterföljelse.1500-talets UrbinoBoken om hovmannen Ă€r en serie samtal mellan bildat folk i Urbino 1507. Den ger en samlad översikt av vad bildat folk skulle behĂ€rska. Boken blev en lĂ€sning för Ă€dlingar runt om i vĂ€rlden. I Sverige kom Per Brahe den Ă€ldre att pĂ„ svenska skriva en likartat handbok omkring 1580, Oeconomia eller Husholdsbok för ungt adelsfolk.För Erik XIV:s bildning var boken en viktigare lĂ€sning. I England följde Sir Philip Sidney Castiglione nĂ€ra i författarskap och livsstil. I den franska traditionen kom hovmannaidelaet attt samlas under beteckningen "honnĂšte homme.I England lever detta ideal vidare och har spritt sig över vĂ€rlden. Den belevade, artige, elegante mannen kan finnas i alla samhĂ€llsklasser utom de lĂ€gsta dĂ€r brist pĂ„ livsförnödenheter hindrar goda mĂ€nniÂskor att vara sĂ„ goda som de kanske vill vara.Samtidigt med att Castiglione utövade sitt nobla hovmannaskap och skrev ner i dialogform hur ett förfinat levnadssĂ€tt skall gestaltas var Niccolo Machiavelli politiskt verksam och i ofrivilligt pensionĂ€rstillstĂ„nd dĂ„ han skrev ned sina rĂ„d till en furste. Det Ă€r inte en framstĂ€llning prĂ€glad av humanistisk elegans. HĂ€r kommer orden rakt pĂ„ sak. AdelsmĂ€n Ă€r lĂ€ttjefulla, mĂ€nniskorna omkring fursten sjĂ€lv fĂ„r gĂ€rna ge löften som han inte behöver hĂ„lla  ungefĂ€r som en statsminister i vĂ„r tid.KontrasterMachiavellis och Castigliones böcker Ă€r verkliga kontraster. Machiavelli utgĂ„r frĂ„n Livius romerska historia i sin framstĂ€llning, medan Castiglione öser sina kunskaper frĂ€mst ur Ciceros dialoger. Han sprider kunskapen till hovmannen ien framstĂ€llning som Ă€r föga dramatisk. Mer Ă€n ett tjog Ă€dla damer och herrar staplar sina kunskaper om skĂ€mt och allvar. Sammantaget blir detta en samling av antikens visdom omsatt i renĂ€ssansens Urbino, belĂ€get pĂ„ en sluttning mot Adriatiska havet. I en borg fylld med konstverk av Piero della Francesca och vĂ€ggfasta intarsior briljerar de samtalande med sina kunskapr och rĂ„d. Kanske kan en modern lĂ€sare undra över hur vĂ„r tids kulturella elegans skiljer sig frĂ„n renĂ€ssansens.ĂversĂ€ttningen och upplysande noter Ă€r föredömligt genomförd. Med denna bok höjs nivĂ„n pĂ„ bildningen i vĂ„rt land betydligt, men frĂ„gan Ă€r: hur mĂ„nga kommer att lĂ€sa boken om hovmannen?
Det hĂ€r Ă€r en recension. Ă
sikterna i texten Àr skribentens egna.
Baldesar Castiglione (Atlantis, sv övers Paul Enoksson, cirkapris inb 320 kr)|Boken om hovmannen