En tid av omprövning och förnyelse

Bonnierfamiljen har under många år spelat en ledande roll inom svenskt samhälls-och kulturliv. Vi kan se dagliga exempel på detta, bl a genom Bonnierföretagens omfattande bok-, tidnings- och tidskriftsutgivning. En sammanfattande bild av verksamheten under huvuddelen av 1900-talet kan vi nu få genom tre omfattande böcker om Bonniers utgivna åren 2001—2003 med den gemensamma huvudrubriken Bonniers — en mediefamilj.Det tredje bandet handlar om Bonniers tidskriftsutgivning — familje- och underhållningstidningar, dam- och herrtidningar, reportage-, special- och affärstidningar, serie- och jultidningar m m. Boken är författad av ekonomhistorikern Mats Larsson, professor vid Uppsala universitet. Det är en ambitiös och kunskapsrik bok, byggd huvudsakligen på arkivmaterial och på samtal med flera medlemmar av Bonnierfamiljen.Fyra generationerBonniers och koncernens tidskriftsförlag Åhlén & Åkerlund har haft en synnerligen omfattande tidskriftsutgivning. Mats Larsson har kartlagt utgivningen av ca 400 tidskrifter, men säger likväl att den listan knappast är komplett. Han har närmare granskat sådana tidskrifter som haft stor ekonomisk betydelse för koncernen, som varit principiellt intressanta eller tillfört något nytt inom koncernen. Vi får läsa om etablering och upplageutveckling, ofta också om avveckling, om ekonomi och marknader, om innehåll och förändring av innehåll, om medarbetare inom koncernledning och tidskrifter.Och naturligtvis om många inom fyra generationer av familjen Bonnier, främst om Tor (död 1976), Åke (död 1979), Albert jr (död 1989), Lukas (född 1922) och Carl Johan (född 1951). Likaså får vi möta flera andra inom koncernledningen, några så närstående att de ibland kallas "Bonnjarer".Mats Larsson menar att veckotidningarnas gyllene tid var åren 1930—1960. Hela tidskriftsrörelsen omorganiserades efter förvärv av Åhlén & Åkerlunds förlag, flera nya lanseringar skedde de åren och ekonomin var stabil.Visserligen pågick under 30-tal och 40-tal en "veckopressdebatt", då veckotidningarna kritiserades för låg kvalitet och "förljugenhet", förlaget kallades för "drömfabrik" och ibland förekom också bojkotter mot den kolorerade veckopressen. Men detta var ändå de stora upplagornas och de många nya tidskrifternas tid, framför allt för familje- och damtidningar.Åren 1960—1990 blev sedan en tid av omprövning och förnyelse. Veckotidningsmarknaden försvagades, nya vanor och värderingar präglade samhället, bl a blev det allt vanligare att kvinnorna förvärvsarbetade.Dessutom medförde den ökade konkurrensen från andra medier många och stora problem för tidskriftsutgivare. Mats Larsson skriver om upplagekriser och ekonomiska kriser. Flera nya tidskrifter startades — och försvann snabbt. And­ra ändrade karaktär. Några sektorer var emellertid framgångsrika, särskilt specialtidningar för hem och familj, för fritid och resor. Och marknaden för affärstidningar växte.Särskilt intressant är det att läsa om hur koncernen på ett skickligt sätt utnyttjade detta, bl a genom etablering av tidskrifterna Veckans Affärer, Dagens Industri och Privata Affärer.Chefredaktörer kom och gickEtt annat intressant avsnitt handlar om ägarna, ledningen och redaktörerna. I synnerhet Albert jr men också Lukas hade ofta bestämda synpunkter på tidskrifternas innehåll och på de olika redaktörerna. Någ-ra redaktörer åtnjöt i särskild grad och under längre tid ledningens förtroende. Det gällde t ex Sven Broman, Tore Nilsson och Erik Westerberg, kända namn för vana tidskriftsläsare.Det var ganska vanligt att ledningen bytte chefredaktör på en tidskrift och det behövde inte vara ett tecken på missnöje utan på att man ville utnyttja en person för en annan uppgift eller på att man ville förändra innehållet. Flera redaktörer kunde "avverka" tre fyra tidskrifter på en tioårsperiod.De år som Mats Larsson med rätta kallar för en tid av omprövning och förnyelse var också dynamiska år. Bonniers utvecklades till en allt bredare mediekoncern med en omfattande internationell verksamhet och stort engagemang inom tv och olika slag av informationsteknologi. Det är denna förmåga till förnyelse som gjort att Bonnierkoncernen kunnat bevara en så stark position också om mycket av den traditionella marknaden försvagats, kanske t o m försvunnit.Stark ansvarskänslaEn mediekoncern är ju i hög grad i centrum för politisk debatt. Bonnierfamiljen kände under de år som boken handlar om vid flera tillfällen oro för politisk och statlig styrning av mediemarknaden. Bonniers starka ställning på hela marknaden böcker, tidningar, tidskrifter gjorde att familjen och kanske särskilt Albert jr var försiktig vid etablering av nya tidningar.Det fanns en stark känsla av ansvar för den roll som koncernen hade inom medieområdet.Boken är så detaljrik att mängden av fakta ibland skymmer de stora linjerna. Den är utmärkt som uppslagsbok, men inte alldeles lättillgänglig som läsebok. Jag skulle ha önskat läsa mera om många av de personer som omnämns i boken.Såväl tidningar som tidskrifter påverkas ju i hög grad av de människor som verkar inom koncernledning och redaktioner, men den bild vi får är främst knuten till upplagor och ekonomi, till uppgång och nedgång för olika tidskrifter.Personliga bilder saknasDet hade varit värdefullt och stimulerande att få mera inträngande och personliga bilder av de människor som verkade inom företagen. Boken handlar ju om en tid då människor skrev brev till varandra och vi får läsa många utdrag ur brev bl a mellan Albert jr och Lukas, två mycket olika människor som personer och ledare.Nya vindar är rubriken på bokens avslutande avsnitt. Det handlar av naturliga skäl mest om 90-talets vindar. En säker prognos för de närmaste säg 15 åren är att mediemarknaden kommer att uppleva många nya och starka vindar. Konkurrensen på mediemarknaden kommer att öka, internet och etermedia ger nya möjligheter och hot, människors vanor och värderingar kommer att för-ändras.Bonnierkoncernen står sålunda inför stora framtida utmaningar, risker och chanser.