En väpnad affärsverksamhet

"Jag drömde om att bli ingenjör — om att ha ett yrke och vara någon som blev respekterad. Men det gick inte så (...) Och om någon ber mig gå i krig igen så gör jag det. Det gör jag. Jag har tre barn som inte har någon mamma ?"Så säger en av de sextio anonyma legosoldater som människorättsorganisationen Human Rights Watch intervjuat för rapporten Youth, Poverty and Blood: The Lethal Legacy of West Africa's Regional Warriors.Ibland, berättar de, tvångsrekryteras soldaterna som barn; de ser sina byar brännas och sina familjer mördas. Sedan skövlar de själva. Ibland ansluter de sig frivilligt (i den mån man kan tala om frivillighet i en extrem situation). Kriget ger dem mat och makt.När konflikten är över kan soldaterna inte försörja sig. Arbetslösheten är skyhög, landet sönderslaget i det krig de själva bedrivit. FN-programmen för avväpning och omskolning är underfinansierade och fungerar i bästa fall halvdant.Då är kriget åter en utväg. De låter sig rekryteras till en ny grupp. "Vi trodde det skulle ordna sig, men det blev sämre igen. Det fanns ingen mat. Det här är Afrika — jag var tvungen att försörja mina föräldrar. Befälen sa att det inte fanns pengar att betala oss, men att vi kunde betala oss själva. Det betydde plundring."I tusental flyter dessa legoknektar nu över gränserna mellan Sierra Leone, Liberia, Elfenbenskusten och Guinea. De håller krigen vid liv, krigen håller dem vid liv.Situationen i Västafrika är på flera punkter typisk för vår tids krig. De bedrivs inte med högteknologi, välutbildade massarméer och tydliga segrar. Utan med billiga raketgevär, handeldvapen och pick-up-trucks.Av de cirka trettio konflikter som i dag pågår i världen är bara två mellanstatliga krig: USA—Irak och Indien—Pakistan. Resten är inbördeskrig.I sin bok De nya krigen närmar sig den tyske sociologen Herfried Münkler en ekonomisk förklaring. Han pekar på att den vapenteknologiska utvecklingen har gjort det dyrt att hålla moderna stående arméer. Men parallellt har det blivit desto billigare att hålla småskaliga konflikter vid liv. Det är inte längre enbart stater som har råd att bygga egna småarméer, utan också lokala och regionala krigsherrar och privata så kallade säkerhetsföretag.Det finns tre huvudorsaker.1. Billiga vapen.Marknadspriset för lätta vapen kan till och med gå ned mot tillverkningskostnaden. I Västafrika finns exempel på hur vapen i strid med FN:s embargo smugglats in från Ukraina och Libyen till rebellrörelsen RUF (Revolutionary United Front, Revolutionära förenade fronten) i Sierra Leone.2. Billig arbetskraft.Världsbanken visar i rapporten Greed and Grievance in Civil War, som bygger på jämförelser mellan 78 väpnade konflikter, att varken materiell ojämlikhet, brist på politiska rättigheter, religiös eller etnisk mångfald driver fram kriget. I stället är låg inkomst per capita, låg utbildningsnivå för män och låg tillväxt viktiga faktorer: de ger låga kostnader för en armé.@3a Text:I Västafrika har vi att göra med några av världen absolut fattigaste länder. 57 procent av befolkningen i Sierra Leone och 76 procent av befolkningen i Liberia lever på mind­re än en dollar om dagen.3. Tillgång till världsmarknaden.Världsbanken pekar på att ett starkt beroende av råvaruexport är en viktig faktor: rebeller och reger­ingar kan lägga beslag på råvaror, sälja dem på världsmarknaden och betala sina soldater. Så är mördandet direkt kopplat till de stora företagsnätverken i de rika länderna.Fattiga råvaruexportberoende länder ligger alltså riktigt illa till. Som Colombia (kokain), Angola (diamanter och olja), Kongo (diamanter, guld och metallen tantal.)I Västafrika handlar det om timmer och diamanter.Man får alltså krig där man bygger arméer för att erövra gruvor, som i sin tur kan betala arméer för att erövra gruvor. Oavsett vilka andra målsättningar krigen har blir de också ett slags väpnad affärsverksamhet.BÖCKERYouth, Poverty and Blood: The Lethal Legacy of West Africa's Regional Warriors(Human Rights Watch 2005)Neglected Arms Embargo on Sierra Leone Rebels Briefing Paper(Human Rights Watch 2000)Paul Collier and Anke Hoeffler: Greed and Grievance in Civil War(Världsbanken 2001)Herfried Münkler: De nya krigen (Daidalos, sv övers Eva Backelin