Ett utopiskt forskarsamhälle

En ny bok:Francis Bacon: Det nya Atlantis (Carlssons, sv övers Olof Hägerstrand, inledning Tore Frängsmyr)Förenklat uttryckt finns det två olika typer av vetenskapliga framsteg. Den ena grundar sig på teoretiska snilleblixtar, den andra på metodisk bearbetning av empiriskt material. Som bäst understöder de varandra och lägger därmed grunden för nya framsteg. Till snilleblixtarna inom fysiken hör epokgörande idéer som Newtons gravitationslära och Einsteins ­relativitetsteori medan den and­ra typen av insatser i mind­re grad är knutna till ett berömt namn.Jämnårig med ShakespeareEn som inte gått till hävderna för någon särskild upptäckt men ändå räknas till den moderna naturvetenskapens pionjärer är engelsmannen Francis Bacon som levde 1561—1626 och således var ungefär jämnårig med Shake­speare. En av de många fnoskiga hypoteserna rörande Shakespeare går ut på att flera av hans dramer författades av just Bacon. Det enda intressanta med den idén är att den vittnar om det rykte Bacon ända sedan sin livstid åtnjutit för lärdom och universell begåvning.Hans storhet ligger emellertid varken på skönlitteraturens eller den teoretiska vetenskapens område. I sin inledning till den i dagarna utgivna översättningen av hans ofullbordade skrift Det nya Atlantis konstaterar Tore Frängsmyr att Bacon var "både filosof och politiker, men hans stora insats ligger i skärningspunkten mellan dessa två verksamheter. Han gjorde vetenskapen till en samhällelig faktor".Maktmissbruk och skandalerBacons politiska karriär var lysande, han uppnådde flera höga ämbeten och adlades till Lord Verulam innan maktmissbruk och skandaler tvingade honom att lämna det offentliga livet. Det var under sina sista år han arbetade på skriften om Atlantis som är en av renässansens många samhälls­utopier.I sina tidigare verk, däribland Novum organum scientiarum, Vetenskapernas nya metod, utvecklar han principerna för empirisk forskning medan utopin skisserar en samhällsordning ägnad att främja vetenskapernas utveckling och framför allt deras nyttiggörande i samhällets och människornas tjänst.Den berättar om en skara sjöfarare som råkar vilse i Indiska oceanen och stiger i land på en okänd ö: kungariket Bensalem. De blir väl mottagna och beviljas uppehållstillstånd för en begränsad tid under vilken de är kungens gäster.Fristående stiftelseDe besöks av flera höga dignitärer som informerar dem om olika inrättningar i riket. Störst intresse tilldrar sig en från staten fristående stiftelse, ledd av ett brödra­skap vars medlemmar vigt sitt liv åt forskning och framsteg. Stiftelsen består av en mängd olika avdelningar som vi i dag skulle kalla institutioner för bl a teoretisk och praktisk fysik, kemi, bergs­vetenskap med mineralogi, biologi, agronomi med växtförädling samt den kanske viktigaste av dem alla: experimentellmedicin med utprovning av nya behandlingsmetoder och läkemedel.Bacons visionerMycket av det Bacon låter sin stiftelse ägna sig åt gör ett förbluffande modernt intryck. Så hör han också till föregångsmännen vid omdaningen av de medeltida, skolastiskt präglade universiteten till centra förfri forskning i modern bemärkelse.I vissa avseenden skiljer sig dock Bacons visioner från, låt oss säga, statsrådet Östros ungefär så som en elefant skiljer sig från en mygga.Medan Välfärdssverige liksom de flesta västerländska stater är ett sekulariserat samhälle byggt på en idémässig blandning av demokrati, solidaritet, fri företagsamhet, global ekonomi och försök till nationell styrning, vilar stiftelsen i Bensalem på en solid kristen grund och styrs av höga etiska ideal.Mycket av denna ideologiska underbyggnad raserades av 1700-talets upplysning men ännu en filosof som Immanuel Kant, verksam mot århundradets slut, inleder sin Kritik av det rena förnuftet med ett citat från Bacon där den nya vetenskapliga metodikens ändamål sägs var "mänsklighetens välgång och värdighet".Intellektuella broilerfabrikerHur det gått med den moderna naturvetenskapen och dess institutioner vet vi. Där finns knappast plats för några etiskt, än mindre religiöst präglade utopier. I jämförelse med det Bacon hoppades på ter sig våra dagars så kallade spets­universitet närmast som intellektuella broilerfabriker. Den självstyrande, på human fost­ran inriktade vetenskapliga kommuniteten är en dröm som i viss mån förts vidare av enstaka diktare, bl a två tyskar: ­Goethe med sin idé om en pedagogisk provins och dess efterföljare, Hermann Hesses Kastalien.Även om Det nya Atlantis bara är ett ofullbordat fragment förtjänar det att läsas och begrundas, låt vara att flera av tankarna kan te sig naiva i dag. Den svenska översättningen, som publicerades första gången 1979, hade dock mått väl av en kritisk översyn inför den nya upplagan. Den starkt arkaiserande stilen bryts ibland på ett olyckligt sätt av moderna inslag och den högtravande syntaxen hänger inte alltid ihop.Sådant hade säkert gjort den store Lord Verulam ledsen.