Det har gått ganska precis femtio år sedan statsmannen Winston Churchill avled och påpassligt har Bengt Liljegrens andra del av hans biografi kommit ut, ett och ett halvt år efter första. ”Del 2. 1939-1965” skildrar främst den del av Churchills liv som kom att bli ”his finest hour”. Han ledde okuvligt sitt England i kampen mot nazismen, även när landet var nästen helt ensamt och isolerat. Under tiden strödde han bevingade uttryck omkring sig. man kan ju travestera honom själv i detta och kanske säga: ”aldrig har en nation haft EN person att tacka för så mycket” om hans insatser under det kriget. Hans medverkan efter kriget till hur världen då delades upp är mindre smickrande.
Winston Churchill var själv en mycket mångfacetterad person: politiker, författare (Nobelpristagare faktiskt!), konstnär, officer och med en personlighet som pendlade mellan rastlös energi och djup depression. Han kom alla hälsoprofeter på skam: med en kroppsfysionomi modell större och ett dagligt intag av ett gäng stora cigarrer samt en så gott som ständig berusning levde han ändå tills han var gott och väl över 90 år.
Det var många tillfälligheter och ett energiskt arbete som gjorde att Churchill kom att bli först marinminister och sedan premiärminister och som sådan hålla humöret och stridsviljan uppe på sina landsmän. Det finns mycket skrivet om detta på engelska, det är bara att läsa den digra litteraturförteckningen här, men Liljegren gör ett mycket gott jobb med att skriva medryckande och initierat på svenska. Här blir det en diger levandegjord historisk redogörelse som förstås har mängder av de udda situationer och ibland nästan bisarra beteenden som präglade Churchills regim och liv. Det är en oavbruten intressant och roande läsning som Bengt Liljegren står för, igen.
Churchill kom från en högadlig släkt, med ett antal tidigare ledande män i makten. Så var det också med den romerske kejsaren Augustus, imperiets förste. Denne är numera ganska bortglömd, ihågkommen mest för att månaden augusti heter så efter honom och för att han enligt Lukasevangeliet ”ville skattskriva hela världen” och satte Josef och Maria på vägarna. Hans fosterfar och morbror var mer kände Julius Caesar, (månaden juli), och det var dennes släktnamn som kom att bli titeln kejsare på många språk med tiden. Augustus bar det främst som efternamn. Adrian Goldsworthy har skrivit en utmärkt biografi om denne och visar tydligt vilken suverän tv-såpa hans liv skulle ha kunnat bli. Efter maktkampen mot Markus Antonius och Cleopatra regerade han med järnhand för att på ålderns höst bli ett lydigt redskap för sin ärelystna hustru Livia.