Fattigläkare med stort hjärta

Den 14 januari 1907 kom en kvinna i 50-årsåldern till doktor Eduard Blochs läkarmottagning i Linz och bad att få bli undersökt, hon klagade över smärtor i bröstet. Efter ingående undersökning kunde doktorn konstatera en cancertumör. Den bleka, hjälpsökande kvinnan var Klara Hitler, Adolf Hitlers mor. Denna konsultation hade i och för sig inte varit särskilt uppseendeväckande, om det inte varit så att dr Bloch var jude.
Om denne noble, hjälpsamme fattigläkare och hans familj har historikern Brigitte Hamann skrivit en fascinerande, detaljrik släktkrönika Hitlers Edeljude. Das Leben des Armenarztes Eduard Bloch.

Bloch föddes 1872 i Frauenburg, södra Böhmen. Hans farfar och far hade båda varit "hovjudar" hos furst Schwarzenberg och skött dennes finanser. Helst hade Bloch velat bli historielärare, men som jude trodde han sig inte kunna få en tjänst som gymnasielärare. Då var det lättare att få läsa medicin. Efter studierna på det tyskspråkiga Karlsuniversitetet i Prag kom Bloch att öppna en läkarpraktik i Linz, 16 mil väster om Wien.
Klara Hitler opererades några dagar efter den första konsultationen, med gott resultat, men metastaser tillstötte. Hon dog i december 1907. Sonen var alldeles förstörd efter en sömnlös natt. Under moderns sista år hade doktorn gjort 42 hembesök, vissa dagar tom två gånger, hans arvoden var modesta.
Bloch sade långt senare i en amerikansk intervju: "Under hela min läkargärning har jag aldrig sett någon så förkrossad som Adolf Hitler." Denna situationsbild konsternerade amerikanska läsare, men Bloch stod på sig: artonåringen som han också hade haft som patient, var en känslig och hövlig ung man, som dyrkade sin mor. Hon hade alltid tagit sonens parti mot den hetlevrade, brutale fadern Alois, hon understödde hans planer på att bli målare, kanske rent av arkitekt, hon ingav honom känslan av att vara viktig.

I början av september 1907 reste Hitler till Wien för att söka in på Konstakademin. Han underkändes dock liksom två tredjedelar av kandidaterna. Från denna tid finns två vykort till Bloch: "Hjärtliga hälsningar från min Wienresa, Er alltid tacksamme patient Adolf Hitler". Ett andra kort hade texten "Med hjärtligaste nyårshälsningar, Er städse tacksamme A.H." Det senare kortet kan ha skrivits 1910-1913, då han bodde på ungkarlshotell och förtjänade sitt uppehälle som vykortsmålare.
Det skulle ta många år, innan Bloch, som var helt ointresserad av politik, fick reda på att den hövlige och prydlige unge mannen i Linz hade blivit en rabiat antisemitisk politiker i Tyskland.

Som läkare och medmänniska åtnjöt Bloch stor uppskattning, i synnerhet hos obemedlade patienter. Det var allmänt känt att han, oavsett tid på dygnet, var beredd att göra hembesök - till och med med häst och vagn ? Börskraschen i New York i oktober 1929 drabbade naturligtvis också doktor Blochs patienter. Under de svåra åren som följde fick han många tiggarbrev, och han hjälpte så gott han kunde med livsmedel, medicin och mindre penningsummor.
Den 12 mars 1938 marscherade nazityska trupper in i Österrike. Bloch skrev senare i sina memoarer att Linzborna hade varit som "tokiga av glädje". När Hitlers bilkaravan rullade in i staden, stod den då 66-årige doktor Bloch bakom fördragna gardiner i sin lägenhet på Landstrasse 12. Führern såg upp mot Blochs fönster. Där var alltså "ädeljudens" hus, där hade han diagnostiserat moderns bröstcancer och behandlat sonens smärre krämpor. Vid en mottagning på kvällen lär diktatorn ha frågat: "Säg mig, lever min gode, gamle doktor Bloch? Ja, om alla judar vore som han, då funnes det ingen antisemitism."
Situationen för judarna blev alltmer ansträngd, enbart i Linz "ariserades" 250 fabriker, biografer, läkar- och advokatpraktiker, fastigheter och privatförmögenheter. Judar fick inte längre ha lederhosen och dirndlklänningar.

Som familjen Hitlers före detta husläkare var Bloch dock privilegierad, han stod till och med under Gestapos beskydd. Men han fick i fortsättningen bara behandla judiska patienter, som blev allt färre. Han blev ruinerad. I november 1938 ansökte han om ett pass för att kunna emigrera till USA.
Före sitt avsked från Linz fick Bloch ett intyg från de nazistiska myndigheterna: "Övermedicinalrådet dr Eduard Bloch var under 38 år verksam som läkare i Linz. Under denna tid har han genom sin karaktär, sin medicinska kompetens och genom ständig hjälpsamhet och välgörenhet förvärvat sina medmänniskors uppskattning och aktning. Herr dr Eduard Bloch rekommenderas därför å det varmaste för den nya existens som han avser att skapa i utlandet." (Dr Wimmer, NSDAP, Oberdonau)

Bloch var dock för gammal för att kunna skaffa amerikansk läkarlegitimation. Han dog den 1 juni 1945 i Bronx, New York.
Med biografin om den judiske fattigläkaren Eduard Bloch, som delvis bygger på hans handskrivna memoarer, har Brigitte Hamann rest ett vackert äreminne över en nobel och godhjärtad personlighet eller en mensch som det heter på jiddisch.

Fattigläkare med stort hjärta

Brigitte Hamanns biografi över den judiske fattigläkaren Eduard Bloch, som var familjen Hitlers hus­läkare, är ett vackert äreminne över en god och nobel personlighet, skriver Folke Freund.

Brigitte Hamanns biografi över den judiske fattigläkaren Eduard Bloch, som var familjen Hitlers husläkare, är ett vackert äreminne över en god och nobel personlighet, skriver Folke Freund.