För Björklinge i tiden

Den livaktiga Björklinge hembygdsförening bildades för 35 år sedan och har i dag 295 medlemmar. Föreningens verksamhet består bland annat av organiserat nationaldags- och valborgsfirande, julmarknad och bussutflykter till intressanta resmål. Föreningen driver också ett museum och ger ut årsskriften Björklinge förr och nu. Det är en påkostad och välgjord produkt, där läsarna inte bara får inblick i hembygdsarbetet men också i bygdens historia ända ned på individnivå.Före detta arkivarie vid dåvarande Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (Ulma). I årets upplaga av tidskriften bidrar hon med tre artik­lar.En handlar om Hammarby, en solskiftad by oförändrad sedan medeltiden. Byn dokumenterades i foto 1979—1981 av Gunnar Lager. Han valde att fotografera den vid olika årstider för att få en heltäckande bild av dess liv. Byn skiftades 1770 och 1840 och materialet rörande dessa skiften finns bevarat i Lantmäteriet i Uppsala. I sitt bidrag redogör Wallström för innehållet i skiftesprotokollen. Hennes artikel är illustrerad med Lagers fotografier föreställande både byggnader och människor. I anslutning till Wallströms artikel skriver Ann-Sofie Hall om Hammarby under 1900-talet. Hon baserar sin skildring på hågkomster efter lantbrukaren Åke Andersson (född 1923).Inger Zachrisson har valt ämnet samer för sitt bidrag. Hon visar att förekomsten av "lappar", som de tidigare kallades, var stor i Uppland. Samer fungerade bland annat som så kallade sockenlappar, vilka flådde hästar, avlivade hundar och kastrerade husdjur, det vill säga utförde sådana sysslor som de bofasta bönderna själva inte ville befatta sig med. Än i dag minner flera ortnamn om samernas gamla närvaro i Uppland.Årets upplaga av Björklinge förr och nu innehåller också en intressant redogörelse för konstnären Sven Stålbergs liv och verk. Han föddes 1893 i Harbo men kom att tillbringa sitt vuxna liv i Häggeby vid Skuttunge. Han dog 1973. Stålberg tycks ha varit en något vresig person, men samtidigt beskrivs han som drastisk, humoristisk och slagfärdig. Hans måleri tillhörde från början "sakligheten", en populär inriktning i 1920-talets måleri. Senare i livet blev han mer av naivist och begagnade starka färger i sitt måleri. Sina motiv hämtade Stålberg både från närområdet i Uppland och från Dalarna, Härjedalen och den norska fjällvärlden. Beklagligt nog är ingen av illustrationerna till artikeln om hans måleri i färg.Margareta Asplund har intervjuat 94-åriga Märta Söder uppvuxen på torpet Vreten i Sätuna. Hon berättar om barndomen och uppväxten med dess bekymmer och glädjeämnen. Märta Söder arbetade i ungdomen som piga, först hos sin morbror i Tensta, senare i Skepptuna. 1937 gifte hon sig och flyttade på 1960-talet till en villa i Tibble i Björklinge. Hon berättar bland annat att hon kunde köpa sin första cykel 1928 efter att ha sparat ihop sina löner på tio kronor i månaden.Som alltid är Björklinge förr och nu innehållsligt och estetiskt tilltalande och som alltid går den att köpa på flera försäljningsställen i Björklinge för det facila priset av 100 kronor. Bara bilderna är värda denna summa.