Gamla grekiska talregler håller än
Antikens regler för hur man skall hålla tal fungerar än. Med en grund av hårt arbete enligt fasta regler plus en nypa djärvt nyskapande kring ett bra budskap kan du bli en storartad talare. Som Gustav III, Nathan Söderblom och - Hitler.
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
-Det är en nidbild, en av väst med avsikt spridd monsterbild, säger Kurt Johannesson.
—Hitler var otroligt skicklig och medveten. Därför var han farlig. Om man hör hela tal, märker man att han kunde vara vettig, rolig, allvarlig och bekymrad; att han stegrade stämningen i talet mot en magnifik final och ibland fick dessa utbrott.
Kurt Johannesson jämför stämningen vid Hitlers taltillställningar med den kollektiva upphetsningen vid rockkonserter.
-Hör man hela tal, kan man förstå hur han kunde komma till makten genom ett demokratiskt val.
Winston Churchill var också en mästerlig talare. Hans talarkonst vilade på en stadig engelsk tradition och han kunde krydda sina tal med citat från Shakespeare och andra skalder.
Men vi behöver inte gå till utlandet för att hitta goda talare, visar Kurt Johannesson i sin svenska retorikhistoria. Vi har förebilder som Heliga Birgitta, Gustav III, Johan Olof Wallin, Nathan Söderblom, Kata Dahlström, Tage Erlander, Olof Palme, Ludvig Jönsson.
Präster och politiker
Det blir gärna en blandning av präster och politiker, när Kurt Johannesson räknar upp den svenska talekonstens virtuoser.
-Talekonsten är eliternas maktinstrument. Från början skapades den av de grekiska politikerna och advokaterna, berättar Kurt Johannesson.
På 400-talet togs retoriken över av kyrkan med kyrkofadern Augustinus, som var retoriker innan han blev omvänd och använde den profana retoriken i kyrkans tjänst.
Tusen år senare kom humanismen och perioden när furstar och adelsmän lärde sig att tala och skriva väl.
—Gustav Vasas söner var väl utbildade retoriker!
Retoriken i skolan
Under 1800-talet fick den högre borgerlighetens pojkar öva sig i retorik i de allmänna läroverken. Borgerligheten fick makt via språket. Och mot slutet av 1800-talet kom reaktionen — folkrörelserna tog vid och gav frikyrkopredikanter, nykterhetsivrare och politiker i nya partier kunskaper i talekonst.
-Det har funnits en stor retorisk medvetenhet i den svenska arbetarrörelsen, säger Kurt Johannesson.
Vad alltihop handlar om, är något som de gamla grekerna kom på: att den som vill att folk ska lyssna på hans eller hennes tal måste förbereda sig noga, hålla talet efter vissa regler och samtidigt vara beredd på att ändra språk och tonfall efter publikens krav, färdigheter och humör.
—Antikens retorikregler gäller än, säger Kurt Johannesson.
Dessutom, säger han, är retoriken på frammarsch i Sverige igen:
— Den kommer stort i skolorna. Varje universitetskurs i retorik i Uppsala har 300 studenter i kö.
Kurt Johannessons bok Svensk retorik har just landat i boklådorna till studenternas och allmänhetens fromma.