Gordon Browns modiga föredömen

Engelska politiker är ofta litteratörer, främst bland dem är givetvis Nobelpristagaren i litteratur Winston Churchill, men det finns många fler. Bland dem kan vi nu räkna den nyblivne premiärministern och tidigare mångårige finansministern Gordon Brown. Han var tidigare akademisk lärare i Edinburgh och Glasgow, innan han engagerade sig i Labour Party, vars ledare han nu är. Han har skrivit en serie av åtta korta biografier under titeln Courage (Mod) där han skildrar det vapenlösa modet hos personer, beredda att offra allt inklusive livet för sina ideal.
Edith Cavell var en engelsk sjuksköterska i belgisk tjänst. Under första världskriget besatte tyskarna Belgien för att den vägen komma runt Maginotlinjen och anfalla fransmännen i ryggen. Många engelska och belgiska soldater lyckades gömma sig. Edith Cavell smugglade dem över holländska gränsen och vidare till England. Tyskarna kom henne på spåren via en överlöpare och hon blev arkebuserad.

Dietrich Bonhoeffer var en tysk präst, som också tjänstgjorde i New York och Oxford, där han bodde, när Hitler kom till makten 1933. Han kunde ha stannat där, men han ansåg att hans plats var hemma, för att där bekämpa nazismen, som han avskydde. Han skrev och predikade och grundade en hemlig kyrklig motståndsrörelse. Han avslöjades, häktades och placerades i Buchenwald, där han hängdes 9 april 1945, strax före krigsslutet.
Raoul Wallenberg känner vi. Här presenteras han som rikemanssonen, som lämnade sin trygga tillvaro i Sverige för att rädda tusentals ungerska judar undan nazisternas dödsläger genom svenska skyddspass och ett oförfärat uppträdande. Han tillfångatogs av ryssarna och avled i deras fängelse.

Martin Luther King, baptistprästen, var en förkämpe för de svartas rättigheter i USA men också en aldrig sviktande förespråkare för icke våld, vilket ledde till konflikt med den militanta Black Power rörelsen. Hans berömda tal "I have a dream" rörde många hjärtan. Han organiserade stora protestmarscher och fick Nobels fredspris 1964. 1968 föll han för en lönnmördares kula.
Robert Kennedy, presidentens yngre bror, justitieminister och organisatör av hans kampanjer, växte efter mordet på brodern till en förkämpe för alla underpriviligierade, till exempel svältande barn i det rika USA. Han ville ge alla en möjlighet att försörja sig själva, oberoende av välgörenhet och lösa rasproblemen. Han utmanade Lyndon Johnson i 1968 års kampanj, ville avbryta Vietnamkriget. Han hotades ofta och sköts två månader efter Luther King.

Nelson Mandela var en svart hövdingason, som fick studera och verka som advokat samtidigt som han ledde ACN (African National Congress), de svartas kamporganisation mot apartheid. Han anklagades för sabotage och fick sitta 28 år på fängelseön Robben Island. Han frigavs 1990 efter bland annat internationella påtryckningar. 1993 fick han delat Nobels fredspris för sin outtröttliga försoningspolitik. Han vägrade känna bitterhet och hämndlystnad. Sedan han valts till president efter ANC:s storseger i 1994 års val tillsatte han en sannings- och försoningskommitté under ärkebiskop Tutu, som fördömde apartheit men inte krävde hämnd. Mandelas ambition var ett enat Sydafrika med lika rättighet för svarta och vita.

Aung San Suu Kyi är dotter till Burmas frihetskämpe mot britterna, Aung San, som mördades just som han tillträtt som det självständiga Burmas förste regeringschef. Hans dotter var då bara två år gammal. Hennes mor blev Burmas ambassadör i Indien, och där började hon sina studier som sen fortsatte i Oxford, och där gifte hon sig med Michael Aris, som sen blev professor. Hon studerade själv asiatisk historia och levde ett tryggt akademisk liv och fick två söner. Arvet från fadern gjorde, att hon bröt upp och for till Burma för att fullfölja hans kamp för demokrati och mänskliga rättigheter mot den militärregim, som tagit makten. Hon fängslades och internerades men hade stort folkligt stöd och kunde även från sin husarrest hålla kontakt med sin politiska rörelse. Diktatorerna ville gärna att hon återvände till England, men hon ansåg det vara hennes plikt att fortsätta sin kamp för Burmas folk till och med när maken sjuknade i cancer och dog och hennes söner fick växa upp utan föräldrar.

Cicely Saunders, hospitsrörelsen grundare, föddes i ett olyckligt äktenskap och sattes tidigt i internatskola, där hon mycket vantrivdes. Hon hade tidigt en önskan att hjälpa lidande, utbildade sig till sköterska, men fick ryggbesvär och tog i stället examen som socionom och arbetade vid ett vårdhem, men fann att hon inte kunde påverka vården, så som hon ville. Det krävde läkarkompetens och därför läste hon medicin och avlade läkarexamen vid 39 års ålder 1957. Hon blev förälskad i en svårt cancersjuk man och försökte lindra hans fysiska och psykiska lidande. Hon arbetade samtidigt med att utforma en bättre smärtbehandling: inte vänta tills smärtan blev outhärdlig utan börja med små doser morfin så fort smärta började. Man kunde få god smärtlindring med små doser, om patienten själv fick dosera med en injektionspump. Efter att ha forskat, skrivit och samlat donationer öppnade hon 1967 St Christophers Hospice, där hon i en ljus och trevlig miljö tog hand om döende patienter, där någon radikal bot inte var möjlig. All personal samverkar där för att försöka uppfylla patientens önskemål om god mat, musik, underhållning, själavård etcetera. Tidigare hade döende patienter på sjukhus ofta fått ligga ensamma utan mycken vård "det fann ju ingenting att göra åt sjukdomen" och ronden gick förbi det rummet.
Detta var starten för en ny gren av medicinen, den palliativa vården, som snabbt spred sig över hela världen, där hundratals hospits öppnades, där många av de sjukas besvär kunde hävas: smärta, illamående, magbesvär, depression, ångest.

Cicely Saunders hade mod att bryta med inrotade fördomar till välsignelse för otaliga lidande människor. Jag besökte St Christophers Hospice på 70-talet och blev djupt imponerad av andan och försökte ta med mig hem idéer för svensk sjukvård.
Gordon Brown sammanfattar sina biografier av modiga människor i anslutning till ett ord av Winston Churchill: "Mod är den främsta av mänskliga positiva egenskaper ty den garanterar alla andra". Är mod en medfödd egenskap hos några få? Nej, menar Brown, alla kan utveckla det och man kan lära av goda föredömen.
Det ligger ett gediget arbete bakom Browns bok, som här bara summariskt återgivits, och han redovisar omfattande litteraturreferenser. Han är en värdig efterträdare till de många både litterärt och politiskt framstående personer som bebott nr 10 Downing Street.

Gordon Browns modiga föredömen

Den brittiske labourledaren Gordon Browne porträtterar ett antal personer som varit beredda att offra allt, även sina liv, för sina respektive ideal. Mod är, enligt Brown, en egenskap som alla människor kan utveckla, framhåller Nils Brage Nordlander.