Hedniska humanister samtalar

Det är en frispråkig, engagerande och på många sätt tankeväckande debutbok som Ninar Esber åstadkommit, skriver Percival.

Litteratur2007-07-08 00:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Boken Samtal med min far, Adonis är skriven av Ninar Esber, diktaren Adonis' dotter, som på ett öppenhjärtigt och spontant sätt samtalar med sin far om allt mellan himmel och jord. Hon säger sig inte ha läst hans dikter men däremot hört honom läsa ur sin produktion och även ur verk av kända islamska mystiker, filosofer och poeter. Själv beundrar hon den nutida palestinske tänkaren Hisham Sharabi, som levde i USA och dog i Beirut år
2005. Hon citerar hans ord: "Först när människan slutar upp med att döda djur för att äta upp dem kan man tala om humanism."

Både Ninar och Adonis är djupt kännande och medkännande humanister, och Ninar berättar för sin far hur hon som liten intresserade sig för djur och träd. Hon försökte rädda djur när hon som elvaåring upplevde hur Beirut bombarderades. Hon fäste sig vid bilder och föremål och inte i första hand vid böcker, som hade täckt väggarna i hennes barndomshem medan bomberna föll och kulorna träffade oskyldiga människor. Videokonst och installationer blev så småningom hennes konstnärliga uttryck, och med sin samtalsbok ger hon sig in i en ordvärld som visar hennes sökande efter en identitet som människa och konstnär. Hon skriver på franska och är väl informerad om nutidens konstyttringar, politiska strömningar och sociala missförhållanden. Självmordsbombare, talibaner, religiösa fördomar och sedvänjor, som till exempel i arabiska nationer inskränker kvinnornas frihet, har hon originella åsikter om. Äkta kärlek och livsglädje är vad hon efterlyser, och hon kan ses som en mycket modern människa som - liksom Adonis själv - inte tillhör någon religion men lever sig in i människans ödesmättade roll på världsscenen.

De diskuterar ingående den terroristattack som inträffade den 11 september 2001, och Adonis nämner den kände kompositören Stockhausens yttrande som väckte en mycket stor uppståndelse i media. Han säger sig förstå denne kompositör och inser att det finns två aspekter man hela tiden måste ta hänsyn till: det estetiska och det moraliska. Poeten och konstnären, påstår Adonis i ett av sina svar, är själv sin bäste kritiker, och han säger: "Människan föds inte perfekt, hon blir sig själv i det liv som hon skapar sig." På ett annat ställe i boken framhåller han att han inte är troende men ändå respekterar människors tro.

För honom är den monoteism som nu finns i tre världsreligioner knappast något som har fört människan framåt. Den har i stället ofta fängslat det mänskliga skapandet genom en ideologi där Gud (vem det nu är) bestämmer människans och mänsklighetens öde. Den polyteistiska tankevärld som genomsyrade exempelvis det faraoniska Egypten och Tvåflodslandet födde - enligt Adonis - en rikare och mer mångdimensionell kultur än den som kom senare. Men det är klart att den nutida konstens uppror, förvandlingar och nyskapelser ger hopp om en tid där politik, religion och kommers inte misshandlar utan förvandlar och förnyar i samarbete med Moder Natur.
Adonis' grundinställning är: "Det som är viktigast för mig är att leva livet fullt ut och fortsätta att skapa för att göra livet bättre."
Poeten Adonis, som sägs ha valt sitt hedniska gudanamn mer eller mindre av en slump, inser att han blir fäst vid sådana platser som ger honom möjlighet att "blomstra", att arbeta, att göra vad han vill. I hur stor utsträckning är detta en möjlighet för konstnärliga utövare i dagens samhälle?

Ninar och Adonis representerar två generationer som kan mötas i samförstånd och respektera varandras skilda nyskapande uttryck. Ninar är mycket kritisk när det gäller den arabiska konstvärldens efterapande av västvärldens konstformer och konstpersonligheter. Hon önskar mer genuina uttryck och hittar dem bland annat i en del filmskapelser. Och naturligtvis förstår hon att uppskatta sin fars förnyelse av den arabiskspråkiga dikten, vars musikaliska kvaliteter hon haft stark upplevelse av genom hans eget sätt att läsa. Det är en frispråkig, engagerande och på många sätt tankeväckande debutbok som Ninar
Esber åstadkommit. Kulturvärldar möts och berikar varandra. Politisk hårdhet och fanatism finns på alla kontinenter. Kulturens mjuka kvinnliga sida behövs. Det inser Ninar och även Adonis. Man kan, efter att ha läst Samtal med min far, Adonis, fråga sig: Kan det konstnärliga skapandet, om detta skapande ges en tillräckligt stor frihet, bidra till att rädda den värld som nu befinner sig i en miljökatastrofsituation och samtidigt lider av en orättvis fördelning av
resurser?
Ninar Esber
Samtal med min far, Adonis, sv övers Carl G Liungman
Alhambra förlag