Ideal och den manliga blicken
Agneta Lilja har läst en ny tidskrift om genusforskning och ser fram emot nästa nummer.
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det är sex disputerade kvinnor från ämnena sociologi, litteraturvetenskap, kyrkovetenskap, vårdetik, kulturgeografi och engelska som här presenterar den forskning de bedrev under dessa år. Författarna finns alla närmare presenterade i slutet av boken.
I den inledande artikeln diskuterar Ninna Egardh Beckman problem om genus i en undersökning baserad på teologi och sociologi. Problemet handlar om huruvida genus skall integreras i ämnesdisciplinerna eller separeras till en egen enhet. Sitt exempel tar hon från ett internationellt projekt om kyrkans roll i välfärden. Där var genus inte ett självklart perspektiv utan "hängdes" mera på, eftersom det varit omöjligt att hitta forskare med kompetens inom både sociologi, teologi och genus. Om studien hade kunnat göras om hade det dock, menar författaren, varit självklart att integrera genus, särskilt som studien skulle vinna på en sådan teoretisk ingång.
Eva Heggestad presenterar i sitt bidrag en undersökning av hur författaren Alice Lyttkens (1897-1991) i några av sina romaner från 1930-talet diskuterar frågor om äktenskap, moderskap och kvinnoroller.
Heggestad visar att Lyttkens i den tidigaste romanen (1932) framställer äktenskapet som den trygga plats där sexualitet och moderskap hör hemma. I nästa roman (1933) står moderskapet ännu i centrum, men kvinnan väljer här skilsmässa framför att leva i ett olyckligt arrangerat äktenskap. I den sista romanen (1934) avstår kvinnan helt från äktenskap och barn för att satsa på sin egen karriär. Romanerna, men också de negativa reaktionerna på dem i samtiden, speglar på ett utmärkt sätt hur kvinnans roll var under omförhandling under 1930-talet.
Katarina Pettersson visar i sin artikel om Fröken Sverigetävlingen på 1950-talet hur den manliga blicken konstruerar ideal kvinnlighet. Det är, menar hon, männens blickar som väljer ut kandidater till tävlingen, det är samma blickar som skapar skönhet hos kvinnorna och som bekräftar att rätt kandidat vinner. I denna process skapas dock också den ideale heterosexuelle mannen. Kvinnlighet och manlighet förstärker nämligen varandra, skriver Pettersson, och skapar tillsammans bilden av en normativ heterosexualitet.
Boken avslutas med en artikel av Anna T Höglund om terrorattackerna 2001 mot Pentagon och World Trade Center. Hon visar hur kvinnor osynliggjordes i debatten efter attacken och hur i stället en traditionell myt om mannen som krigare lyftes fram. Det skedde alltså en remaskulinisering av det amerikanska samhället, där mannen blev hjälte och kvinnan offer. Därmed innebar hotet en förstärkning av hävdvunna idéer om genus.
I förordet till boken lovar forskningsledaren vid Centrum för genusvetenskap, professor Margareta Fahlgren, att I görningen "skall bli en fortlöpande utkommande publikation, där den vetgiriga kan uppdatera sig i genusforskning". Det ser jag fram emot!
Tidskrift
I görningen. Aktuell genusvetenskaplig forskning I.
Red. Martha Blomqvist, Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet)
I görningen. Aktuell genusvetenskaplig forskning I.
Red. Martha Blomqvist, Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet)