Individen i luften
Staffan Ulfstrands Augustprisnominerade Fågelliv är roande och informativ - och Ulfstrand vågar spegla mänskligt beteende i evolutionsbiologin, skriver Anders Arnell.
Det är individen som för evolutionen framåt. Precis som hos människor är varje fågel unik.
Foto: Pelle Johansson
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Nyfikenheten får en rejäl påspädning av Staffan Ulfstrands senaste bok, den Augustprisnominerade Fågelliv. Genom att berätta om färska forskningsrön kring 30 fågelarter, många vardagsfåglar som talgoxe och ladusvala, låter författaren oss dels lära mycket mer om respektive fågel, dels ta del av viktiga evolutionsbiologiska rön som gjorts de senaste tio åren. Till de nya insikterna hör inte minst att evolutionen verkar på individnivå, inte på artnivå. Varenda gråsparv eller tofsvipa är precis lika unik som varje människa. Två olika fåglar hanterar inte nödvändigtvis samma situation på samma sätt, vilket driver evolutionen framåt.
Fågelliv är full av spännande nya kunskaper. Man får veta varför hanarhar mer varierande fortplantningsframgång än honor, varför fåglarna äter som mest före läggdags, att fågelhonor kan justera könsfördelningen i sin kull, hur järnsparvens sofistikerade parbildningssystem fungerar och att det finns såväl offensiva som defensiva talgoxar. Forskningens uppgift är dock lika mycket att ställa nya frågor som att formulera svar. Författaren är sålunda road även av sådant som vi ännu inte förstår, som varför kajorna i exempelvis Uppsala ägnar sig åt flygexercis strax innan de uppsöker sina nattkvarter. "Det är en välsmakande tanke att man rakt över universitet och domkyrka vareviga kväll kan avnjuta ett himmelskt skådespel som varken biologer eller teologer kunnat förklara".
Staffan Ulfstrands flyhänta populärvetenskapliga penna är välkänd. Tonen i Fågelliv påminner om en roande och informativ föreläsning - man kan nästan höra Staffan Ulfstrand prata fram texten. Sedan flera år skriver han liknande läsvärda texter i ornitologernas tidskrift Vår Fågelvärld. Ulfstrand lyfter verkligen fram forskningen och dess betydelse för vår världsförståelse. Entusiasmen för yrket går inte att ta miste på, med formuleringar som "förträfflig doktorsavhandling" och "vacker experimentell studie". För varje kapitel man läser ökar känslan av tacksamhet och förundran över att man faktiskt kunnat ta fram all denna kunskap. Så bra att det finns resurser och upptäckarlust för att lära oss mer om dem vi delar jorden med!
Det enda jag kan sakna i boken är något mer om de hängivna amatörer som "forskar på hemmaplan" och bidrar till kunskapsutvecklingen. Det är naturligt att Staffan Ulfstrand med sin bakgrund som professionell forskare i första hand väljer att berätta om de strikt vetenskapliga rön som kommit fram, särskilt som dessa formligen exploderat de senaste åren. Ändå vore det trevligt om amatörstudier uppmuntrades mer - om inte annat som ett alternativ till dagens utbredda "artskådande". Det utesluter inte att Ulfstrand tillmäter amatörforskning viss betydelse. Hans sätt att naturligt väva in personliga iakttagelser från fågelmarkerna visar på stor respekt för att "vanligt observerande" också kan leda till ny kunskap.
Det är ingen slump att Staffan Ulfstrands böcker, föreläsningar och resor blivit så populära. Dels är naturintresset i vårt land alltjämt stort - SVT:s Mitt i naturen beses av hundratusentals personer varje vecka, dels finns det få skribenter av Ulfstrands kaliber, kanske ingen alls med såväl gedigen vetenskaplig erfarenhet som fjäderlätt handlag i skrivandet. Men framför allt har Ulfstrand skapat sig en alldeles egen nisch, där han vågar spegla även mänskligt beteende i de evolutionsbiologiska forskningsrönen. Och detta inte utan grund - vad vi idag vet om djurens individualitet gör det svårare att beskriva dem utan att använda mänskliga begrepp.
Boken vimlar sålunda av träffande formuleringar som ökar vårt igenkännande i fåglarnas liv. Kajor kan vinna på att investera i ett gott renommé, kniphonor äger stor förmåga till personliga relationer, vadarfåglar idkar grannsamverkan mot brott, tornsvalan är väderkänslig som en svensk semesterfirare ... Eller vad sägs om att "honans list övergår hanens förstånd"?
I mitt arbete på Sveriges Ornitologiska Förening får jag allsköns frågor om fåglar. Trots snart 35 år som aktiv ornitolog önskar jag då att jag kunde mycket mer om mina favoritdjur. En bok som Fågelliv är till stor hjälp för mig och alla som någonsin kommer att berätta om fåglar för andra människor. Istället för att sträckläsa den 400-sidiga boken kan man gärna fördjupa sin upplevelse av vårens framfart genom att börja med kapitlet om talgoxen i februari och sluta med bivråken i maj. Efter att ha läst Fågelliv önskar jag att alla arter i framtidens fågelböcker får något av den här sortens presentationer. Varje fågel, på individnivå, har ju en historia att berätta.
En ny bok
Staffan Ulfstrand
Fågelliv
(Ellerströms)
Staffan Ulfstrand
Fågelliv
(Ellerströms)