Jan Troell, bilden och slumpen

Det har märkligt nog skrivits mycket få böcker om filmskaparen Jan Troell. Journalisten Kurt Mälarstedt råder nu bot på det på ett förtjänstfullt vis, skriver Per Olov Qvist.

Liv Ullman och Max von Sydow i Jan Troells storfilm Utvandrarna.

Liv Ullman och Max von Sydow i Jan Troells storfilm Utvandrarna.

Foto: Scanpix

Litteratur2011-08-03 10:15
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det händer ibland att vissa saker man läst eller filmscener man sett etsar sig fast i minnet på ett sätt att de sedan aldrig släpper taget. Det är fyrtiofem år sedan jag såg Jan Troells film Här har du ditt liv för första gången. En både episk och lyrisk skildring i svartvitt av en ung mans väg ut i livet. Det är bilden av en färglagd fågel som plötsligt börjar röra sig i bilden till synes omotiverad av själva handlingen. Att denna gjort intryck på andra åskådare finns det fler vittnesmål om. Bakgrunden är att Troell vid filmandet råkade se en flygande storspov som han snabbt riktade filmkameran mot. Sedan klippte han in den färglagda, flygande fågeln vid flera tillfällen i filmen.

Denna händelse är typisk för det sätt som Jan Troell gör sina filmer på, vare sig det rör sig om spelfilmer eller dokumentärer. Det är den exakta bilden som förmedlar något som sätter tankarna i svallning. Många gånger har dessa bilder i likhet med storspoven tillkommit av en slump. Vid filmandet har han, ibland till skådespelarnas förtret, riktat kameran från dem för att i stället fånga något intressant som han upptäckt vid sidan om. Filmen är kanske mer än andra konstarter något av en slumpens konst och Troell hör nog till dem som nästan satt detta i system. Det hör ju också till saken att Troell i de allra flesta fall varit sin egen filmfotograf och därigenom också kunnat ha full kontroll över det visuella berättandet.

Märkligt nog har mycket få böcker skrivits om Troell. Det finns en doktorsavhandling, en seminarieuppsats, ett par smärre skrifter, några antologitexter och förstås ett större antal tidskriftsartiklar. Nu har emellertid journalisten Kurt Mälarstedt fyllt den luckan på ett mycket förtjänstfullt sätt. Förutom att han går igenom alla filmer, hur de tillkommit och hur de kommit att värderas ger boken också en god inblick i själva skapandeprocessen. Till detta kommer att boken är rikt illusterad på ett sätt som bygger under själva texten.

I sin inledning tar han just fasta på hur Troell ständigt inspirerats av vissa bilder och låtit dem blomma ut som visuella ledmotiv. Redan som ung blev han mycket bildintresserad och började tidigt fotografera. Ja, han fick ditt intresse redan genom fadern, tandläkaren i Limhamn, som också var en ivrig amatörfilmare. Man drar osökt en parallell till en annan lite mer sentida bildglad, filmregissör med samma bakgrund, Lasse Hallström.

Det var från början inte helt självklart att Troell skulle bli filmare på heltid. Han utbildade sig till och arbetade som folkskollärare under många år samtidigt som han gjorde sina första kortfilmer som fick mer och mer uppmärksamhet. De kom att visas i tv och på det sättet kom han också upptäckas av bland andra filmproducenten Bengt Forslund. Denne kom att bli betydelsefull för Troells fortsatta filmande. Som producent och medmanusförfattare kom han att hjälpa till att ge Troells karriär ett lyft som nådde fram till världsberömmelse med filmer som Här har du ditt liv och inte minst de två storfilmerna byggda på Vilhelm Mobergs utvandrarsvit, Utvandrarna och Nybyggarna.

Lite av det hela handlar om att det kom att ligga rätt i tiden. 1963 fick Sverige den så kallade filmreformen vilken gav utökade möjligheter för unga och lite mer nyskapande filmare. Hit hörde då bland andra de två Malmöborna Jan Troell och Bo Widerberg. De kom att samarbeta på ett par filmer, kortfilmen Pojken och draken och spelfilmen Barnvagnen, där Widerberg stod för regin och Troell skötte kameran.

Kortfilmen Uppehåll i myrlandet, som ingick i en samnordisk satsning på fyra kortfilmer med någon form av gemensamt tema, blev hans debut också som regissör. För första gången skulle han också ha hand om professionella skådespelare. Han berättar här om sin osäkerhet inför detta nya men det löste sig här och framgent genom att han, som han säger, satt osäkerheten i system. Han resonerar med sina skådespelare om att han inte har någon utbildning i personregi men litar på sitt omdöme, lyssnar och ser hur skådespelaren gestaltar sin roll och sedan lägger till. Kanske är det genom denna lyhördhet i kombination med känslan för bilden som gör att även hans spelfilmer får en nästan dokumentär, påtagligt sinnlig prägel.

Boken försöker också ringa in olika motivkretsar som man kan urskilja. I mycket verkar det som om Troell dragit till berättelser om outsidern, om uppbrottet . Vi har en Olof i Här har du ditt liv som bryter upp från Norrbotten eller Karl-Oskar som gör den vågade resan till ett nytt liv på andra sidan oceanen. Det finns också en vilja att problematisera mansrollen med dess inneboende (själv)destruktiva sidor. Det sistnämnda är ju högt påtagligt i filmer som den mycket omdebatterade Il Capitano, byggd på Åmselemorden, eller Ingenjör Andrées luftfärd. Här framställs huvudpersonen som ett offer för en kombination av självhävdelsebehov och tidens behov av hjältar i nationalismens namn.

Fotnot: Till boken följer också en dvd med filmmaterial.

LITTERATUR

Kurt Mälarstedt
Regi, foto, klippning Jan Troell
Norstedts