Klaustrofobisk berättelse

Mellankrigstiden är en intressant epok för den som vill utforska olika typer av kvinnlig frigörelse; både politisk och personlig, både homo- och heterosexuell. I Sverige finns det en romantradition från denna tidsperiod av psykologiska skildringar av överklassens kvinnor, där Agnes von Krusenstjerna är det mest kända namnet. Jessica Kolterjahn anknyter till denna genre i sin debutroman Ut ur skuggan. Huvudpersonen och berättaren Agnes Berg växer upp i ett förmöget högborgerligt hem i 1920-talets Stockholm. På sin sjuttonårsdag får hon en kamera av sin morfar, som också uppmuntrar henne att börja arbeta i en fotoateljé. Agnes vaknar sexuellt när hon möter den förföriska - och gifta - Claire Lagher. Efter att ha iakttagit henne på avstånd en tid blir de två goda vänner, och Claire tycks så småningom besvara Agnes känslor, åtminstone de fysiska. När deras förhållande avslöjas blir följderna ödesdigra för Agnes. I ett försök att lappa ihop sitt liv gifter hon sig med en ung författare. Han har emellertid sina egna hemligheter och bekymmer och äktenskapet misslyckas. Agnes fortsatta försök att få ordning på tillvaron leder fram till större självkännedom, men är också fulla av motgångar och besvikelser.

Länge är Ut ur skuggan lika tråkig och klaustrofobisk som Agnes hemmadottertillvaro. Kolterjahn skriver klart men korthugget, scenväxlingarna är snabba och dialog och miljöbeskrivningar är sparsmakade. Ibland känns det som om romanen utspelas i ett tomt vitt rum som läsaren själv får fylla med bilder från andra böcker, tv-serier och filmer som utspelar sig i liknande miljöer. Allt eftersom berättelsen framskrider får vissa bipersoner tydligare konturer och börjar engagera: Agnes morfar, känslomässigt skadad av livet och handikappad av ett slaganfall men samtidigt handlingskraftig, självständig och kärleksfull, brodern Carl-Henrik vars egen uppgörelse med sin familj och uppväxtmiljö ömsom för honom närmare Agnes, ömsom skiljer dem åt, husan Elsa med sina diskreta försök att ha ett eget liv utanför sitt arbete. Det är dock bara fragment av deras historier som berättas.

Kolterhjahn har en begåvning för minimalistiskt berättande som hon förhoppningsvis kan göra något intressant med framöver. Här blir kontrasten mellan den återhållna, introspektiva stilen och den ganska så melodramatiska handlingen för stor. I Agnes har Kolterjahn också skapat en person som är så sluten i sig själv, så avskärmad från omvärlden att man tvivlar på att vare sig kärleken eller arbetet i längden kan rädda henne. Kanske är det meningen, men det gör Ut ur skuggan, ett hoppfullt slutkapitel till trots, till en förtvivlad bok.

Klaustrofobisk berättelse

Jessica Kolterjahns debutroman Ut ur skuggan blir i längden tråkig att läsa, skriver Anne Marcusson.