Lagomläsning för strandsatta

EN NY BOK. I själva verket saknar det mening att fundera över vilken bok man skulle vilja ha med sig till en öde ö. De flesta av oss kommer aldrig att befinna sig på ett sådant ställe. Trots detta finns det något kittlande med tanken på vilken roman som skulle utgöra det bästa sällskapet om man var ensam mitt ute i havet. En lite tyngre klassiker kanske? Eller en roman med kärlekstema som håller spänningen på topp under den långa väntan? I alla fall ska boken beståav många sidor text som räcker till den dag då räddningen kommer. På fantasins alla öde öar växer det en kokospalm och satt jag i skuggan under en av dem, skulle jag önska mig det bästa.Då jag läser Isla Dewars nu på svenska utgivna roman Familjealbumets hemligheter tänker jag mig själv som skeppsbruten. Fjärran från civilisationen skulle jag kunna ha Dewars moderna skildring av den skotska medelklassfamiljen White som lektyr. Det beror inte på att jag tycker att den är särskilt läsvärd. Berättelsen börjar och slutar med en jul i ett fullpackat hus i Edinburgh. Mellan två julmiddagar förflyter ett år fyllt av mer eller mindre ordinära händelser för en familj bestående av två föräldrar som nått pensionsåldern, tre utflugna vuxna barn och en gammal farfar. I familjen finns även några småbarn, men i denna relationsroman spelar de inga avgörande roller. De är för unga för att ta del i de vuxnas spel och förvecklingar. Av detta blir det en hel del, nämligen. Lögner, avundsjuka och missförstånd ger upphov till konflikter som i sin tur föder nya lögner och så fortsätter det.I familjen White är det Mattie som planerar julmiddagen. Hon tar också hand om köksbestyren och ansvarar för telefonkontakten med de vuxna barnen. Maken John är mer tillbakadragen. När det hettar till tar han sin tillflykt ut till redskapsboden på gården. Äldsta dottern Lily är journalist och bor med sin man i London i en perfekt inredd lägenhet. Strax innan jul blir hon ombedd att skriva en artikel till en serie om försvunna ikoner och hon kommer i kontakt med Rita Boothie, en av 60-talets intellektuella profiler. Hos den egensinniga damen upptäcker Lily ett fotografi av sin mor som ung. Bilden av Mattie som groupie, lättklädd med en boa om halsen och en tatuering på låret, får den annars så kontrollerade Lily ur balans. Någon sorts missunnsamhet och kanske en längtan efter det utsvävande och spännande liv som hon själv inte haft, får Lily att köpa en Alfa Romeo som hon vet att hennes mamma alltid drömt om. Mattie kommer aldrig att få råd med sådan lyx,i synnerhet inte sedan pensionsbolaget spekulerat bort hennes pengar. Hon blir enormt sårad och Lily får dåligt samvete ? Samtidigt står Lilys syster Marie inför en vårdnadstvist. In i det längsta försöker hon hemlighålla orsaken till varför hennes make plötsligt gav sig av och lämnade henne ensam med två barn och ytterligare ett på väg. Lillebror Rory är tillsammans med en tio år äldre fransyska. När hon under julhelgen talar om på telefon från Paris att hon vill gifta sig med honom får han panik och rotar fram lite undangömd marijuana i en låda i sitt gamla pojkrum i Edinburgh.I Familjealbumets hemligheter löper flera historier parallellt för att ibland korsas. Alla familjemedlemmar har något att dölja, inte sällan handlar det om sex. Isla Dewar har en del poänger, men berättelsen är kompakt och tramsig. De krystade situationerna avlöser varandra och resultatet känns ytligt och banalt. Karaktärerna övertygar inte, de är tafatta och naiva i sina reaktioner. Men här finns ändå en form av vardaglig komik, om än extrem. Hade jag denna fyrahundra sidor långa bok med pastellfärgat, blommigt omslag att läsa under en kokospalm, skulle jag göra det riktigt hemtrevligt för mig. För hur det nu än är säger Isla Dewar något om den tid som är vår. Därför skulle jag njuta av det tillfälliga avbrottet på min öde ö, långt från mänskligt skvaller och struntsaker som blossar upp i känslosamma urladdningar.