Linné i lärda tidningar

De flesta verk Carl von Linné publicerade var på latin, i likhet med större delen av 1700-talets vetenskapliga, i varje fall universitetsanknutna litteratur. På svenska publicerades under Linnés livstid i stort sett enbart tre av landskapsresorna samt en lång rad bidrag i Vetenskapsakademiens Handlingar. Däremot efterlämnade Linné ett stort antal manuskript och brev på svenska, varav det mesta är utgivet postumt. Mindre känt är kanske att Linné också genomgående publicerade sig på svenska i Lärda Tidningar, utgiven i Stockholm varje vecka från 1745 till 1773, och under nytt namn fram till 1780.

Utgivare fram till 1773 var Lars Salvius, Vetenskapsakademiens boktryckare, och från och med 1745 även förläggare till de flesta av Linnés verk. Lärda Tidningar var först och främst en publikation för bokhandeln, avsedd att sprida kännedom om den egna förlags - och bokhandelsverksamheten, det är därför knappast förvånande att utgivningen av Linnés verk fick stort utrymme. Här publicerade nämligen Salvius Linnés egna sammanfattningar på svenska av flertalet av de dissertationer, det vill säga avhandlingar, han presiderade för, enligt tidens sed skrivna på latin. Linné refererade också innehållet i och recenserade sina egna övriga arbeten.

Kompletta sviter av Lärda Tidningar är mycket sällsynta, men Ove Hagelin, föreståndare för Hagströmerbiblioteket vid Karolinska institutet i Stockholm, har ur de samlade årgångarna sökt sammanställa allt av och om Linné i den förra året utgivna, Herr Archiatern och Riddaren Linnæus i Lärda Tidningar 1745-1780. Referaten av innehållet i dissertationerna har publicerats tidigare, till exempel av Gustaf Drake af Hagelsrum i dennes Linnes disputationer, privat utgiven 1939 i en begränsad upplaga, men det är första gången som samtliga Linnérelaterade texter i Lärda Tidningar utkommer i en samlad utgåva.

Utgåvan följer kronologin i den ursprungliga publikationen och formar sig därmed till ett slags krönika över Linnés liv och verksamhet från år 1745 fram till hans död, även eftermälet ges utrymme i utgåvan. Referaten eller recensionerna av Linnés egna verk, eller verk utgivna av honom, upptar det största utrymmet, totalt 215 arbeten, inklusive merparten av de 186 dissertationerna. Bland de egna verk som anmäldes fanns också många av de ofta kortfattade observationer som publicerades i Handlingarna och i de på latin utgivna artiklarna i Vetenskapssocietetens Acta Societatis Regiae Scientiarum Upsaliensis. Genom att dessutom publicera texter, utgivna innan Lärda Tidningar började utkomma, som bilagor i nya verk, kunde Linné påpassligt anmäla innehållet även i dessa.

Merparten av recensionerna av Linnés egna verk i Lärda Tidningar bedöms alltså vara författade av hon om själv. I något enstaka fall går det också att leda i bevis, vilket Hagelin ger exempel på i sitt förord. Som Hagelin framhåller var detta förfarande inte alls ovanligt, för övrigt tillämpat av Linné redan i ungdomen, och vad dissertationerna beträffar ett sätt att uppmuntra respondenten.
Linné uppmärksammade också verk av andra författare, totalt anmäldes 44 arbeten av samtida kolleger, både svenska och utländska. Hagelin har också funnit ytterligare 110 artiklar och notiser som också rör Linné, där man kan följa vad som tilldrog sig under hans tid som professor i Uppsala, liksom uppgifter om lärjungar och andra vetenskapsmän relaterade till Linné.

Här finns information om Linnés föreläsningsschema, disputationer och promotioner inom den medicinska fakulteten, samt om utmärkelser och ledamotskap i utländska akademier och sällskap. Dessutom informerade Linné om gåvor till de naturalhistoriska samlingarna och om nytillskott i den botaniska trädgården.
Men det var inte bara Linnés egen röst som hörs i de insända bidragen, utan här lät han också publicera brev från några av sina resande lärjungar. Linné insåg snabbt värdet av att informera omvärlden om vad dessa upptäckt och utfört på sina resor, flera dessutom finansierade med stöd av Uppsala universitets stipendier.

Av Linnés brev till närmaste vännen Abraham Bäck framgår att Linné, så snart han fått ett nytt brev från Fredrik Hasselquist eller Pehr Löfling, skyndar sig att skicka det vidare till Salvius för publicering. Denne i sin tur tryckte breven som ett slags följetonger, med tillägget "continuation härnäst". Hagelin framhåller i sitt förord främst de många "underbara" breven från Hasselquists vistelse i länderna kring östra Medelhavet, och man instämmer gärna. Dessa brev är långa och utförliga med detaljerade beskrivningar, inte bara av naturaliefynd, utan också av folkliv och kultur, trakt och klimat. Här ges också spontana ögonblicksbilder ur lärjungens egna liv och förhållanden, som måste både roat och oroat de svenska läsarna.

De olika bidragen i Lärda Tidningar publicerades alltså över en period av närmare trettio år, effekten av att läsa alltsammans i denna samlade utgåva är i det närmaste oerhörd. Vad vi här har att göra med är inget annat än en fullkomligt oslagbar kombination av information om och marknadsföring av ett av frihetstidens största vetenskapliga projekt.
Det är inte bara innehållet i Lärda Tidningar som görs tillgängligt på detta sätt, det har också blivit läsbart.

Till förtjänsterna med utgåvan hör nämligen att man ersatt den svårlästa frakturstilen med ett mer lättläst typsnitt, och med alla svårstavade personnamn satta med kapitäler för att de snabbt ska kunna identifieras. I övrigt har utgivaren följt originaltexten, vilket innebär att varken felstavningar eller tryckfel ändrats. Boken är illustrerad med ett fantastiskt bildmaterial, främst från dissertationerna, men även från artiklarna i Handlingarna och andra arbeten. Varje publikation som nämns har dessutom fått en bibliografisk beskrivning med referenser till de gängse standardbibliografierna över Linnés verk och ett botaniskt-taxonomiskt standardverk. Utgåvan är också rikligt försedd med ett flertal register vilket gör den föredömligt lätt att hitta i.

Hagelins utgåva har redan prisats i flera olika sammanhang. Det är bara att instämma i lovorden och varmt rekommendera detta förnämliga verk till alla med intresse inte bara för Linné, utan för 1700-talet i allmänhet och dess vetenskapliga kultur i synnerhet.

Linné i lärda tidningar

Carl von Linnés samlade bidrag i Lars Salvius Lärda tidningar finns nu tillgängliga i bokform, skriver Eva Nyström, forskningsredaktör inom Linnékorrespondensen.