Mångsidig flygpionjär

Om vi skulle fråga några "vanliga svenskar" om namn på svenska flygpionjärer så skulle säkert många nämna Charles Lindberg, egentligen amerikan men av svensk härkomst. Han genomförde 1927 den första ensamflygningen över Atlanten. Många skulle sannolikt också nämna Carl Cederström, kallad "flygbaronen", som omkom 1918 vid en flygning över Östersjön.Ganska få skulle nog nämna Enoch Thulin. Han var emellertid en av vårt lands verkligt stora flygpionjärer. Också han omkom i en flygolycka. Året var 1919 och Thulin var då 38 år.Vi kan läsa om Thulin och om svensk flyghistoria under de första 20 åren av 1900-talet i en ny bok av Jan Waernberg, kunnig skribent inom svensk flyg- och militärhistoria och numera knuten till Svenskt militärhistoriskt bibliotek. Vi får möta Thulin i tre roller, som forskare, flygare och företagare, och får ingående redogörelser för olika flygningar och flygplansmodeller under de nämnda åren. Det är en faktafylld bok, en guldgruva för flygentusiaster, men alltför detaljrik och teknisk för många läsare.´FlygentusiastSjälv tycker jag det är intressant och givande att läsa böcker av och om pionjärer, eldsjälar, entreprenörer, kvinnor och män som har drivits av en stark vilja att pröva nya vägar, söka nya lösningar. Enoch Thulin var en sådan man. Han trodde på flygets framtid och möjligheter. Så här svarade han en svensk tidning 1914: "Som pojke drömde jag om att flyga. Som gymnasist uppfinner jag min första flygmaskin. Som student kom jag att syssla med flygproblemets teoretiska och tekniska sidor, och var med redan under de första flygningarna i Europa (Frankrike). Jag har alltid varit övertygad om flygmaskinernas revolutionerande betydelse för samfärdseln. Kanske rent av den mänskliga kulturens framtid vilar på den! ? För övrigt är det roligt att flyga!"Då var han 33 år och redan en känd och erfaren flygentusiast.Solid vetenskaplig grundMen några ord om det första skedet av hans liv. Thulin avlade 1902 en fil kand-examen i naturvetenskapliga ämnen vid Lunds universitet. Sedan följde några år som lärare vid olika läroverk i Malmö och Stockholm. 1912 blev han klar med en doktorsavhandling i fysik. Den handlade om luftmotstånd mot plana ytor. Hans intresse för det aeronautiska området vilade alltså på en solid vetenskaplig grund.Hans vetenskapliga karriär blev emellertid inte längre än så. Strax efter disputationen började han sin flygutbildning och hösten 1912 fick han svenskt flygcertifikat. Han var samtidigt med om att starta ett flygbolag, Witts stabila plan.Våren 1913 köpte han sitt första flygplan tillsammans med Tord Ångström, då 21-årig professorsson från Uppsala. De betalade 6 000 kr för planet och deras syfte var att "företaga uppvisningar för att om möjligt betäcka omkostnaderna för dess anskaffande". Planet kunde inte ta passagerare, det kunde endast lyfta en "icke alltför storvuxen" pilot.Vi får läsa om mängder av tävlingar, uppvisningar och föredrag åren 1913—1919. Det var en tid då svenskt flyg började utvecklas. De första planen hade en längd om sex—sju meter, en motoreffekt om 50—100 hk och en max-fart om högst 80—100 km/tim. Flera av de första planen hade plats endast för piloten, fast rätt snart också för en passagerare. Flyghaverier var vanliga, ibland med dödlig utgång och ofta med helt eller delvis förstörda plan. Många uppvisningar fick inställas till följd av dåligt väder. Men Thulin och andra entusiaster fortsatte likväl.Första världskriget inverkade naturligtvis på utvecklingen. Thulin medverkade i utbildningen av militära och civila piloter, i utvecklingen av plan och motorer. Det svenska flygförsvaret var inte av imponerande omfattning, det fanns 1914 sex militära landflygplan och lika många sjöflygplan.Egen företagareThulin var som nämnts också företagare. Han medverkade i flera nybildningar och ombildningar av flyg- och flygmotorföretag. 1915 bildades Enoch Thulins Aeroplanfabrik (AETA), 1919 ombildat till AB Thulinverken. Han byggde under krigsåren ca 100 flygplan och nära 600 flygmotorer. Krigsslutet och Thulins bortgång medförde problem för företagen, konkurser, rekonstruktioner och nedläggningar.Thulins sista arbetsdag blev 14 maj 1919. Han startade på kvällen en flygning med ett tvåsitsigt plan typ Thulin K med 90 hk och förlorade under en dykning kontrollen över planet. En haveriutredningsrapport säger att en felmanöver var orsak till olyckan.Enoch Thulin skrev själv i en liten skrift om flygning 1915 bl a att en människas liv "mätes ej i sekunder och solvarv, utan med rikedomen på intryck och handlingar". Hans eget liv blev inte långt, men förvisso rikt på intryck och handlingar.