Marx perspektiv ett av flera möjliga

Har vi något att lära av en man som hyllades på Röda torget i Moskva? Av den man som med rätta kan kallas kommunismens fader? Jag vill påstå att, oavsett politiska värderingar, har alla med ett seriöst intresse för samhällsfrågor mycket att hämta hos en så inflytelserik och bitvis briljant samhälls-analytiker som Karl Marx.Under sin livstid producerade Marx en ofantlig mängd text, så ett urval av det slag som Sven-Eric Liedman och Björn Linnell tillhandahåller kan bara ge ett smakprov på författarens livsverk. Professor Liedman är nog den i Sverige som ägnat mest tid åt Karl Marx, vilket borde borga för kvalitet i urvalet. Denna förväntan får nog anses uppfylld då boken ger läsaren en god översikt av Marx viktigaste teser och intellektuella utveckling.Schvung i språketMan hade dock kunnat önska tydligare källhänvisningar till de textavsnitt som valts ut. En del texter kan vara svårgenomträngliga för den som inte är så hemma på tysk idealism och dess ganska krångliga begreppsapparat.Det mesta av boken är dock tillgängligt för en nutida läsare och Marx har ofta en ordentlig schvung i språket. På sina ställen är formuleringarna faktiskt ganska underhållande.Marx levde 1818—1883 och fick under sin levnadsbana bevittna hur nästan allt som människorna lärt sig betrakta som evigt och orubbligt i samhället förvandlades i grunden. Det var industrialiseringen, och i dess efterföljd, detmoderna samhället som bröt fram. Världen förändrades på ett sätt som historien aldrig tidigare skådat. Allt gammalt och kärt tycktes vara på väg att ryckas ifrån människorna. Den tidiga industrialismens sotiga skorstenar och smutsiga arbetarkvarter ingav både skräck och förundran hos samtiden.Onaturlig samhällsordningTexterna från Marx unga år visar tydligt att han, likt åtskilliga unga tyska studenter vid den här tiden, var starkt påverkad av romantikens ideal och idéer. Ett genomgående tema i hans författarskap är tanken att människan förlorat sig själv i illusioner och falska föreställningar, hon har förpassat sig själv ut ur paradiset. Religionen, ideologierna och strävan att berika sig för att tillfredsställa konstlade behov är alla uttryck för de villfarelser som en onaturlig samhällsordning ger upphov till. Det är underförstått att ett annat, mer genuint liv, skulle kunna vara möjligt.Liksom många andra filosofer tar Marx avstånd från de rådande idealen i sin samtid, men till skillnad från många av dem förespråkar han inte någon flykt bort från det världsliga livet. Det går inte att isolera sig på sin kammare och tro sig vara fri i tanken, människorna kan bara frigöra sig tillsammans, i konkret handling. Endast genom att omforma hela samhället är frigörelse möjlig, endast genom revolution blir människan fri.Marx kom efter hand att i allt högre grad betrakta sig som en strikt och objektiv vetenskapsman. Liksom Charles Darwin funnit utvecklingslagarna i biologin ansåg sig Marx ha funnit lagarna för samhällets utveckling. I en tid av hotande förändring var förstås tanken att samhället styrdes av utvecklingslagar oerhört tilltalande. Genom att förstå dessa lagar kunde man ju bemästra framtiden. Det går att följa Marx ökade anspråk på vetenskaplighet i de, av Liedman och Linnell, kronologiskt ordnade texterna.Ett av de intressantare dragen hos Marx är att han ser beskrivandet av verkligheten som en handling i samma verklighet. Att beskriva verkligheten är inte oskyldigt utan en handling med bestämda syften och konsekvenser. Marx var trots sina vetenskapliga anspråk under hela sitt liv först som sist politisk aktivist, ständigt i kontakt med och i polemik mot olika delar av den socialistiska rörelsen. Många av hans skrifter har tillkommit med bestämda syften och mottagare, inte som lärda betraktelser över samtiden.Marx var inriktad på handling även om han själv aldrig befann sig vid barrikaderna. Hans skrivande kunde bara vinna kraft genom den historiska rörelse som arbetarklassen utgjorde. Det var denna klass som ödet utsett att genom revolution göra slut på alla konflikter, särintressen och vidskepelser.Marx skuldOförstörd av egendomsintressen är arbetarklassen den enda klass som kan se världen som den är, enligt Marx. Privat-egendomen ser han som roten till allt ont, ett ont som tvingar människorna att sälja sig själva och sina produkter på marknaden. Människornas naturliga sammanhållning förbyts där mot en fientlig konkurrens. Marx talar inte mycket om samhället efter revolutionen men det framgår indirekt att människorna då kommer att leva i ett harmoniskt och konfliktfritt tillstånd.Privategendomens avskaffande skulle alltså ge oss paradiset på jorden. En tanke som visar att Marx på ett ganska enögt vis tror att maktens problem skulle försvinna om bara de ekonomiska förhållandena vore annorlunda. Vid sidan av anspråket på att ha monopol på sanningen hör denna antydan om ett möjligt samhälle helt utan konflikter och makt-hierarkier till de mest olyckliga dragen i Marx tänkande. För oss som tror att idéer faktiskt spelar en viss roll i historien är det svårt att inte här ge Marx en del av skulden för Lenins och andras katastrofala försök att omsätta hans idéer i politik. Att Marx drevs av en uppriktig vilja att skapa en bättre värld upphäver inte de tragiska konsekvenserna av hans efterföljares politik.En tillämpbar samhällsanalysProfeten och politikern Marx bidrag till världshistorien har alltså inte varit odelat positivt. Men detta är inget skäl till att inte läsa samhällskritikern Marx. Att läsa honom ger nya perspektiv på världen runt omkring oss.Marx visar till exempel hur kapitalismen får nästan allt i livet att verka utbytbart, att inget förblir heligt för marknadskrafterna. Marx perspektiv ska inte ses som det enda giltiga utan bara ett bland flera möjliga, vilket Sven-Eric Liedman också påpekar i förordet. Marx samhällsanalys går att tillämpa även i dag. Inte minst på länderna utanför västvärlden som nog har mer gemensamt med Marx samtid än dagens europeiska välfärdsstater. Marx antydda lösningar på problemen är dock förhoppningsvis förpassade till historiens sophög.