Rasistiska ideologier irrelevanta

Är rasismen ett mångtusen-årigt fenomen? Eller är den en särpräglad europeisk ideologi som blomstrade under den koloniala epoken från 1800-talets mitt till 1900-talets senare del? Kan man egentligen tala om rasism i dag när etniska och religiösa motsättningar sätts i centrum och när moderna främlingsfientliga partier, som franska Nationella fronten, protesterar mot utomeuro-peisk invandring med hänvisning till risken för lönedumpning, överansträngda sociala skyddsnät och framtida kulturkonflikter? Hur bör man definiera begreppet rasism?Om den västerländska rasismen och dess historia handlar en nyutkommen bok av den amerikanske historieprofessorn George M Fredrickson, verksam vid Stanford Univer-sity i Kalifornien. Fredrickson, som är född 1934, sitter i ledningsgruppen för Research institute for the comparative study of race and ethnicity och har tidigare varit ordförande för Organization of American historians. Under de senaste decennierna har han gett ut ett flertal uppmärksammade böcker som behandlar rasistiska ideologiers historia.Xenofobi — främlingsrädsla — har funnits i alla tider, skriver Fredrickson. Men negativa attityder mot främlingar är inte detsamma som rasism. Det krävs ytterligare två faktorer. Den ena är uppfattningen att skillnaderna mellan två folk är permanent och omöjlig att någonsin överbrygga. Den andra faktorn handlar om maktutövning och en politisk/ideologisk rangordning av grupperna. "Rasism existerar när en etnisk grupp eller ett historiskt kollektiv härskar över, utestänger eller strävar efter att utplåna en annan grupp på grundval av skillnader som anses medfödda och oföränderliga", skriver författaren.Rasistisk ideologiproduktionFöre de franska och amerikanska revolutionerna, vilka inträffade under 1700-talets sista fjärdedel, fanns inget större behov av rasistiska ideologier. De svarta i USA hölls sysselsatta på slavplantager. Antalet frigivna slavar var obetydligt. Det övervägande flertalet av de europeiska judarna var fortfarande bosatta i getton, de flesta i Östeuropa. Det var det revolutionära arvet i de nya nationalstaterna — med vackra slagord om alla medborgares jämlika rättigheter — som satte fart på den rasistiska ideologiproduktionen.Den enda uteslutningsprincip som den allmänna opinionen kunde acceptera efter jämlikhetsdoktrinens genombrott var den biologiska, konstaterar Fredrickson. Europeiska judar och fria afroamerikaner, liksom kvinnor och förståndshandikappade, kunde utestängas eftersom de av den dåvarande vetenskapen ansågs oförmögna att utöva sina medborgerliga fri- och rättigheter.När slaveriet avskaffats i USA, på 1860-talet, grep rasistiska attityder omkring sig bland de grupper som kände hotet från de nya konkurrenterna på arbetsmarknaden. Den moderna europeiska antisemitismen föddes under 1870-talets krisår, när en strid ström av judar lämnade gettolivet för att göra karriär i Västeuropa. Det var när den frambrytande — marknadsekonomiska — moderniteten bröt sönder de traditionella regelverken som det krävdes en rasistisk ideologi för att hålla de uppstigande konkurrenterna på plats. De nationella väckelserörelserna krävde också tydligt urskiljbara hatobjekt och syndabockar för att alla andra disparata samhällsgrupper skulle hålla sams.- Den tvåtusenåriga kristna jämlikhetsideologin har ställt till med stora problem för rasistiska tänkare, konstaterar Fredrickson. En av kristendomens centrala dogmer är föreställningen att världens alla människor är skapade lika, som Guds avbild.Alla är dessutom släkt, ättlingar till de ursprungliga föräldrarna Adam och Eva. Vem som helst kan låta döpa sig och bli delaktiga i den gudomliga nåd som korsfästelsen för med sig. Många av de engelska och amerikanska abolitionister (slaverimotståndare)som från 1700-talets andra hälft bildade en inflytelserik lobbygrupp, var anhängare av de fundamentalistiska väckelserörelser som krävde en återgång till de ursprungliga jämlikhetsidealen.Intyg om "rent blod"Den första rasistiska doktrinen finner Fredrickson i 1400-talets Spanien. De kristna erövrarna sattes som bekant att styra över en iberisk befolkning som varit muslimer i ungefär 700 år. I kalifatet Córdoba fanns också en stor, och inflytelserik, judisk minoritet. Genom doktrinen om "limpieza de sangre", blodets renhet, kunde de kristna spanska ockupanterna bevara sin maktställning över hundratusentals konverterade muslimer (moriscos) och judar (conversos). Men den rasistiska lagstiftningen var inte vattentät, konstaterar författaren. En framgångsrik och förmögen ättling till de forna konvertiterna kunde för det mesta köpa det intyg om "rent blod" som krävdes för tillträde till vissa höga ämbeten. På samma sätt kunde indianättlingar i det spanska Amerika köpa intyg på "vithet". Den kompromisslösa biologiska rasismen uppstod först på 1800-talet.Den biologiska rasismens hi-storiska ram har varit den handels- och industrikapitalistiska epoken från 1800-talets mitt till det kalla kriget. Rasismens drivkrafter har varit de egenintressen, och den skräck för social deklassering, som påverkat en lång rad yrkesgrupper i en turbulent tid med snabba samhällsförändringar. I dag — efter Holocaust och den absurda syd-afrikanska apartheidstatens sammanbrott — har den rasistiska doktrinen förlorat all legitimitet inom de flesta befolkningsgrupper. Religiös och etnisk tribalism tycks bli den nya tillflyktsorten för de grupper som upplever sig som moderniseringsprocessens förlorare2000-talets globala kapitalism bryr sig inte längre om raser, hävdar Fredrickson. Vår tids företagare vill ha kunder och rekrytera begåvade medarbetare inom alla etniska grupper. I en värld som styrs av osynliga marknadskrafter har rasistiska ideologier och diskriminerande raslagar blivit fullständigt irrelevanta.Rasism. En historisk översikt är en pärla. Den som intresserar sig för rasism, xenofobi och modern militant extremism bör inte missa denna angelägna bok.Carl Johan Gardell