Samhällsomvandling ur Alundaperspektiv

2004 kom Valter Mattsson ut med sin roman Augusta. Det är en berättelse om författarens farmors mor. Vi får följa hennes liv i Söderby och Fröjsta i Alundatrakten under åren 1840—1883.Med sin nya roman fortsätter Mattsson sin släktberättelse. Nu är det hans farmor Ottilia som står i centrum och berättelsen utspelar sig mellan åren 1883 och 1922, en turbulent och omvälvande tid i svensk historia, en tid då moderniseringen på allvar slog igenom i landet.I de bägge böckerna bygger Mattsson på bevarade dokument från sin släkt. Dessa dokument består till exempel av brev, fotografier och dagböcker. Men hans ambition är inte enbart att skriva strikt autentiskt, dvs att återge faktainnehållet i de bevarade källorna. Han utnyttjar i stället också sin fantasi för att dramatisera berättelsen. Han arbetar alltså som många s k populärhistoriker gör i dag, då de blandar fakta och fiktion till en njutbar helhet. Detta sätt att berätta och inte bara beskriva historia betraktas numera ofta med skepsis, men var gängse hos etablerade historiker av facket fram till förra sekelskiftet. Mattsson är således i gott sällskap när han fyller kunskapsluckor med fantasins hjälp.Boken om Ottilia utgår från en enskild kvinnas livsöde. Genom att följa henne får läsaren dock stor kunskap om samhällsutvecklingen i stort. Ottilia lever i en brytningstid, då Sverige förvandlas från ett agrart till ett industriellt samfund. Med industrialiseringen och kapitaliseringen följer också andra processer. Exempelvis sker omgrupperingar i de sociala hierarkierna, något som får politiska konsekvenser. Arbetarrörelsen blir en maktfaktor att räkna med, en maktfaktor som ställer krav på demokratisering.Dessa demokratiseringsprocesser får vi i romanen följa genom Ottilia, som är förespråkare för kvinnlig rösträtt. Hennes och andras kamp för denna rättighet kröns också med framgång mot romanens slut, då kvinnors rätt att rösta lagstadgas. Ottilia är dock inte bara engagerad i politiska frågor. Hon är även medlem i ett par av tidens viktiga folkrörelser, nykterhetsrörelsen och baptistförsamlingen, också de typiska utslag av moderniseringen och individualiseringen av samhället.Romanen om Ottilia berättar om ett samhälle statt i stark förändring. Under denna tid får kvinnor politisk makt, järnvägen når Alunda och tekniska uppfinningar revolutionerar jordbruket och människors vardagsliv. Men romanen berättar inte bara om de stora händelserna utan även om de små vardagsnära. Den är fylld av detaljer om hur människor arbetar, planerar och tänker, hur de firar bröllop, dop och begravning och hur de byter tankar med varandra om bygden och dess invånare. Genom att följa namngivna människor så nära inpå, känns det nästan som att man lär känna dem personligen.Mattssons roman är ett tidsdokument av viss tyngd. Den är också exempel på en god etnografisk beskrivning. Med alla sina detaljer ger den en inkännande skildring av vanliga människors liv och visar att dramatik ingalunda behöver vara av det storvulna slaget. Tvärtom är kanske den dramatik som finns i vardagens små händelser den som mest driver utvecklingen framåt. Även i Alunda.