Sitt inte bara och grubbla!

Som psykologstudent i slutet på 1970-talet fick jag mina duvningar i den behavioristiska tradition som tar sikte på vad som tillförs individen i form av stimuli och vad som kommer ut i form av beteende - en mekanistisk input-output-modell som förbigår hela det själsliga mellanledet av inre tankar och intentioner, självreflexion och subjektiv erfarenhet.
Aldrig hade jag då kunnat föreställa mig att behavioristiska psykologin skulle komma att utvecklas och inlemmas i det expansiva spektrum av psykologiska förhållningssätt som i dag kallas KBT, kognitiv beteendeterapi, och som på senare år fått förgreningar till österländsk filosofi och meditation.

Till de mer uppmärksammade av dessa nyare KBT-metoder hör ACT, eller Acceptance and Commitment Therapy. Det är en forskningsunderstödd metod som tar ett radikalt annorlunda grepp på olika livsproblem, såväl yttre svårigheter som smärtsamma tankar och känslor. Inspirationen kommer bland annat från buddistisk meditation. En god introduktion till metoden finns nu på svenska i boken Lyckofällan, av den engelske läkaren och psykoterapeuten Russ Harris som hållit utbildningar om detta världen över.

ACT kan å ena sidan uppfattas som en västerländskt avpassad tillämpning av meditationens karakteristiska distansering från egna tankar, känslor och begär. Å andra sidan en handfast metod som i förlängningen uppmanar till konkret handling i stället för att sitta och grubbla eller försöka tänka mer positivt (den vanskliga "lyckofälla" som gett boken dess titel).
Denna dynamik - som ett dubbelt fokus - mellan inre mentala förhållningssätt och konkret handling hör till det som fascinerar med metoden. Och det är alltså inte fråga om att till varje pris försöka bli av med jobbiga, smärtsamma tankar och och känslor, vilket i värsta fall kan få rakt motsatt effekt i form av stegrad oro och ångest, kanske till och med panikångest.
Snarare handlar det om att hitta nya förhållningssätt till de tankar och känslor man faktiskt har. Acceptans är ett nyckelbegrepp. Och detta inte bara i fråga om tankar och känslor, utan också när det gäller andra svårigheter i ens liv som man inte bara kan avlägsna, till exempel sjukdomar, kroniska smärttillstånd och tinnitus. Vid sådana svårigheter blir den mentala inställningen avgörande för hur man hanterar situationen. Depression och stress är andra problemområden där den mentala avläsningen av situationen har en avgörande betydelse.

Själva termen ACT syftar på "acceptans och engagemang", eller snarare acceptans och engagerad handling.
Enkelt uttryckt gäller det att inte ödsla energi på det som inte är meningsfullt och kanske inte går att ändra, och där olika försök till kontroll bara gör saken värre.
I nästa steg befrämjas individens möjligheter att handla och sträva mot realistiska mål som är meningsfulla, på basis av de egna grundläggande livsvärderingarna - här och nu i vardagen, och i ett längre perspektiv. Det är detta som är den engagerade handlingen.

Russ Harris bok är upplagd som en självhjälpsbok där han på ett lättbegripligt sätt, med hjälp av en rad olika övningar och praktiska uppgifter, åskådliggör de grundläggande stegen i metoden. Bland de övningar som syftar till att öka den psykologiska flexibiliteten finns tekniker för egen observation av tankar och känslor, det vill säga att få större distans till de egna mentala övertygelserna, och kunna se dem som just tankar och känslor.
Harris beskriver till exempel hur individen kan träna sig i att "surfa" på egna ångestfyllda impulser, att rida på ångestvågen i stället för att översköljas av den. Träning i mindfulness eller medveten närvaro är ett annat centralt inslag. Att tydliggöra personliga livsvärderingar blir i sin tur en bas för den engagerade handlingen.
Harris är noga med att dra en gräns mellan ACT och andlighet, ja även gentemot meditation per se. Låt vara att skiljelinjen mellan denna nya vågens KBT och till exempel buddhism inte alltid är så glasklar.

Harris bok är på det hela mindre omständlig och bättre strukturerad än ACT-gurun Steven Hayes bok Sluta grubbla börja leva, utgiven häromåret. Likväl kan jag störas av den stundtals pompösa retorik som vidhäftar framställningen. Vi är alla olyckliga stackare som är fångade i våra psykologiska fällor, enligt Harris, och även om han uppmuntrar läsaren att vara kritisk, presenteras ACT som den definitiva Metoden. Ett välbeprövat bondfångarknep är att i en personlig gest till läsaren berätta hur metoden hjälpt honom själv, författaren.
Dessa brösttoner är både onödiga och orättvisa mot en värdefull, gränsöverskridande psykologisk metod som visat intressanta resultat.

Sitt inte bara och grubbla!

Stavas lösningen på dina livsproblem ACT? En uppmärksammad terapimetod som har visat intressanta resultat. Boken Lyckofällan ger en god introduktion, konstaterar Ulf Gustavsson.