Välskriven spänning långt från Stureplan

Anna Jansson bygger skickligt upp spänningen i sin nya roman Svart fjäril. I likhet med hennes tidigare böcker präglas den av en stor insikt i hur vanliga människor lever sina liv. Särskilt imponerar det nyansrika språket, skriver Birgitta M Johansson.Det brinner i Örebro. I Universitetssjukhuset, i den stora konferensanläggningen och i det 16 våningar höga bostadshuset dör och skadas människor. Att det är en pyroman som härjar står gans­ka snart klart för polisen, spåren har förövaren inte brytt sig särskilt mycket om att försöka dölja.Anna Janssons nya spänningsroman, Svart fjäril, utspelar sig till största delen i Örebro, med polisen Per Arvidsson som huvudperson i stället för Maria Wern. Men både hon och Kronviken kommer ändå så småningom att få sin plats i historien.Som alltid i Anna Janssons böcker är det barns utsatthet som ligger som en mörk skugga bakom den tragedi som bildar berättelsens drama. Under många år har Pyret förträngt barndomens svåra upplevelser med en alkoholiserad mor och vand­ringen mellan de olika fosterhemmen.När tiden är mogen krackelerar ytan och genom eldens flammande lågor kommer känslorna av befrielse och makt. Det barn som aldrig fick uppleva medkänsla hyser inga sådana känslor för dem som blir hennes oskyldiga offer.Anna Jansson bygger skickligt upp sin berättelse där spänningen hela tiden ökar, men där man som läsare gång på gång får tänka om just som man tror sig vara säker på vem pyromanen är. Vid en omläsning av boken, den tål faktiskt det, upptäcker man emellertid de små trådar som författaren ändå lagt ut.Den kunskap om samhället som genomsyrar Anna Janssons böcker bygger naturligtvis på att hon parallellt med författandet också verkar i sitt yrke som sjuksköterska. Hon har en genuin kunskap om hur "vanliga" människor lever i sina vardagsliv, långt från Stureplans kändisvimmel, cyniska journalisters hetsliv på en redaktion eller lyxlivet i flotta villakvarter.Hur livet gestaltar sig på ett stort sjukhus med underbemanning av personal och överbelastning med patienter kan få vem som helst att be till alla makter som finns om att få vara frisk. Vilka konsekvenserna kan bli illustreras med stor insikt då katastrofen inträffar.I sin förra bok pekade Anna Jansson på den fara som lurar barn och ungdomar att leva farligt med hjälp av internet och det utbud som exponeras där med pedofili och annan sexhandel. I Svart fjäril belyser hon ett annat problem som får ett allt starkare grepp om många människor med psykiska problem av olika slag: tron på det övernaturliga.Via 071-nummer erbjuder ett stort antal "spåkvinnor" sina tjänster för att lindra ångesten hos alla dem som förmodligen inte har råd med traditionell terapi. En "industri" som tycks växa så det knakar; i USA finns det nu fler terapeuter än brevbärare, upplyste en radioröst i veckan.Tarotkort och medier är en inte oviktig ingrediens i Svart fjäril!I tidigare recensioner av Anna Janssons böcker har jag ondgjort mig över kriminalinspektör Maria Werns outhärdliga tolerans gentemot sin make Krister. Nu verkar det dock som om han överträtt gränsen för vad till och med Maria Wern står ut med!Sist men inte minst är det Anna Janssons språk som imponerar; så nyansrikt och så välformulerat att det är en ren njutning. Både när det gäller språket och sättet att skildra brott kommer jag på mig med att jämföra med Aino Trosell. Tyngdpunkten ligger inte på våldet utan på det som förmår en människa att i sin förtvivlan överskrida gränsen.

Litteratur2005-06-20 17:52
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
NULL
Anna Jonsson|Svart fjäril