När liberala, EU-vänliga kandidaten Emmanuel Macron ställdes mot högernationalisten Marine Le Pen i det franska presidentvalet var det många som jämförde med striden mellan Hillary Clinton och Donald Trump. Men Frankrike valde till skillnad från USA bort populismen i söndags.
I färska skildringen "Shattered: Inside Hillary Clinton’s Doomed Campaign" av Jonathan Allen och Amie Parnes får vi en förklaring till varför Hillary Clinton förlorade.
Maj 2015: Kampanjen skulle sparka igång med första stora tv-intervjun. Tanken var att dämpa kritiken om att Clinton undvek medierna efter avslöjandet att hon använt en privat mejlserver i tjänsten under tiden som utrikesminister.
Kampanjens kommunikationschef Jennifer Palmieri bad Hillary Clintons närmaste assistent Huma Abedin att höra efter vilken journalist som presidentkandidaten helst ville prata med.
Abedin förmedlade Clintons svar: "Brianna". Kommunikationschefen bokade in en intervju med CNN-ankaret Brianna Keilar. Men Hillary hade i själva verket sagt "Bianna" som i Bianna Golodryga, programledare på Yahoo News och gift med en tidigare medarbetare till Bill Clinton.
När misstaget uppdagades var det för sent för att boka om. I stället för den tänkta lättsamma frågestunden grillades en synbart obekväm Hillary Clinton av Brianna Keilar i en CNN-intervju som kampanjen betraktade som en total katastrof.
Omtalade "Shattered" är full av sådana scener. Byråkratin inom kampanjen och den omständliga kommunikationen skulle ha varit komisk om inte boken hade slutat med att orangetonad, auktoritär och inkompetent reality-tvstjärna blev president i världens mäktigaste land.
Washingtonbaserade reportrarna Allen och Parnes har intervjuat hundratalet personer i Clintons närhet under valrörelsens gång. De ger en unik och avslöjande bild av en valkampanj som inte bara var hårt pressad utifrån, utan också ter sig som dysfunktionell: olika fraktioner stred om makten.
Medarbetarna var mer fokuserade på att inte stöta sig med Hillary Clinton (för att ha möjlighet till toppjobb i Vita huset) än på att ro i land valsegern. Kampanjen byggde till stor del på felaktig data, vilket gjorde att den unga kampanjchefen Robby Mook prioriterade bort dörrknackning och annat fotarbete i det mellanamerikanska "Rostbältet", som sedan blev avgörande för Trumps valseger. Gräsrötterna varnade förgäves.
Boken tar upp den kavalkad av katastrofer som drabbade Hillary Clinton, som de ryska hackerattackerna mot Demokraterna och FBI-chefen James Comeys hårt kritiserade beslut att strax före valet offentliggöra uppgifter om en ny utredning kring mejlskandalen.
I den infekterade eftervalsdebatten har många Clinton-demokrater stått fast vid att det var främst dessa faktorer som kostade henne segern. Men under ett valår där västvärlden präglades av motstånd mot etablissemanget var Hillary Clinton själva definitionen av detta. Trots viss sympati för Hillary Clinton landar "Shattered" i att hon bär skulden för valförlusten.
Clintons sårbarhet för attacker gällande sin mail eller alldeles för välavlönade föreläsningar på Wall Street blev så mycket större av hon inte lyckades formulera ett tydligt budskap om varför hon skulle bli president, mer än att det var "hennes tur", menar författarna.
Boken inleds med en talande scen: ett tiotal av Demokraternas bästa spökskrivare arbetar med talet som ska inleda Clintons kampanj, med ett allt mer urvattnat resultat. Otydligheten stod mot Trumps slagkraftiga budskap.
Vikten av en tydlig politisk berättelse är den kanske viktigaste läxan enligt "Shattered", både för Demokraterna som just försöker återhämta sig inför presidentvalet 2020 och för de europeiska politiker som ställs mot högerpopulistiska kandidater.
I Europa har vi senaste månaderna ändå sett valförluster för de senare: som österrikaren Norbert Hofer, holländske Geert Wilders och senast i söndags Marine Le Pen i Frankrike.
Socialliberala Emmanuel Macron blev liksom Hillary Clinton utsatt för hackerattacker, men utan att påverkas: hans kampanj hade inte mycket att dölja, eller hade åtminstone placerat känsliga mail någon annanstans. Han hade också en tydligt budskap och innehåll, en vision som kunde tävla med Le Pens.
Macron tycks också ha dragit vissa lärdomar av hybrisen i Hillary Clintons kampanj.
Efter segern i första valomgången av två visade Macron-kampanjen reklamfilmer med klipp från i höstas, där tvärsäkra ledande demokrater uttalade sig om hur Clinton var på väg mot en jordsskredsseger, följt av en fransk speakerröst: "Det värsta är inte omöjligt. Rösta".